20 år som politisk bloggare hittills - åren går men bloggandet består

Årets juli månad är lite speciell för mig, det var nämligen i den för 20 år sedan som jag startade min allra första blogg. Jag har alltså nu i juli varit politisk bloggare i hela 20 år hitills. 

Jag har alltid gillat att skriva om saker och ting, så det var väl ganska naturligt att det blev så. Från 1995 till år 2001 var jag t ex aktiv insändarskribent på både Värmlands Folkblad (VF) och NWT (Nya Wermlandstidningen), men skickade även en del till större dagstidningar som t ex Aftonbladet. De flesta av mina insändare kretsade kring invandring, men även politiska ideologier som t ex kommunism. Det sistnämnda var dock inte så populärt, sällan fick jag insändare som handlade om kritik mot kommunism publicerade medans de flesta om invandring blev det. Jag kritiserade också många av riksdagspartierna, men också mainstreammedia i sig. Jag undertecknade alltid insändarna med mitt riktiga namn, som är Joakim.

Till slut tröttnade jag och ägnade mig åt annat, t ex musik (gjorde lite låtar under år 2001 tillsammans med en kompis, vilket resulterade att vi fick möjlighet att spela in en skiva).

Men en kompis tyckte att jag skulle starta en blogg eftersom jag gillade att skriva. Detta resulterade i att min allra första blogg såg dagens ljus en julidag år 2003 (vad jag vet så var jag det året en av de första som började blogga i Sverige), den blev på ett helt vanligt community eftersom jag inte kunde något om bloggande. Jag gjorde det helt enkelt enkelt för mig, man kunde ju både debattera med folk, blogga, lägga upp bilder, m.m. Dessutom var det helt gratis. Det fanns även en ruta där man kunde lägga upp en bild på sig. Här är förresten en bild på mig från tidigare i år, den är tagen vid muren till S:t Halvards kyrkoruin i orten Ytterby::

Men åter tillbaka till juli 2003. I början var det ganska meningslösa blogginlägg på min sida där, mest korta rader om någon skitsak, t ex vad jag hade gjort under dagen. Jag testade lite helt enkelt, men efter ett tag fick jag "blodad tand" från tiden som insändarskribent och började skriva om politik. Jag märkte då att läsarskaran ökade snabbt, vilket gjorde att jag fortsatte skriva om sånt. Hot kom dock när jag började kritisera extremvänstern och dess hantlangare, jag fick snabbt ögonen på mig och blev uthängd några gånger. Men det struntade jag i, snarade sporrade det mig, det gav mig "krut under vingarna". På den tiden kallade jag mig dock inte för Karpstryparn, det bloggarnamnet kom 2007. Innan dess använde jag av nic från olika låtnamn, t ex "My own way" hämtad från en låt med det svenska Oi-bandet Perkele.

Nåväl, jag fortsatte att blogga på fler communtys för att få lite spridning på saker jag skrev om, många gånger blev jag då avstängd. Det var det som gjorde att jag började intressera mig för att starta en blogg på en riktig bloggsajt, detta resulterade i att det blev en blogg år 2007 på en sajt som hette Metrobloggen.se. Men innan dess hade jag startat en blogg på en annan bloggsida också, jag minns idag inte vad den sidan hette men jag blev avstängd hela tiden där.

Nåja, min blogg på Metrobloggen.se hette Karpstryparn, som nog många vet vid det här laget. Namnet har sin grund i en händelse som inträffade en sommarmorgon det året vid Kroppkärrssjön i Karlstad, jag ströp dock ingen karp (kanske bäst att tillägga det, haha) utan det var en helt annan sak som inträffade. Men ett bloggnamn var fött. Jag visste det inte det då men det skulle komma att gå snabbare än jag trodde att bli förknippad med det, inte minst bland extremvänstern i Karlstad med omnejd. Många av dem visste redan att det var jag som drev bloggen, liksom snuten (jag var känd hos Karlstads poliskår sedan många år tillbaka, men inte på grund av bloggande). Men extremvänstern höll koll på mig, och det dröjde inte lång tid innan det första mordhotet kom efter att jag hade startat bloggen Karpstryparn.

Längre fram startade jag också fler politiska bloggar, t ex den som jag är aktiv på nu. Resten vet nog de flesta, så därför behöver jag inte gå in närmare på det (vill ni läsa mer om min tid som bloggare så hittar ni en länk till ett blogginlägg längre ner här som jag skrev för fyra år sedan).

Den svenska bloggosfären har utvecklats ganska mycket sedan jag började blogga, ta bara hur många olika sorters bloggar det finns. I början var genrerna väldigt få, mest var s k "vardaglighetsbloggar" där folk skrev om vad de gjorde på dagarna, t ex att man hade druckit kaffe hos grannen med en bild till. Men efter hand utvecklades det mer och mer, vid ett tillfälle formligen exploderade den svenska bloggosfären och då började det dyka upp mängder med olika sorters bloggar som t ex bildbloggar, sportbloggar, och historiebloggar. Även någon enstaka blogg där det stod roliga historier på fanns, men en sådan blogg blev aldrig långlivad. Politiska bloggar oavsett inriktning dominerade däremot, och gör så fortfarande. Rena nyhetsbloggar kom också, och även kändisar började blogga. Var man inte kändis så kunde man bli det genom sitt bloggande, bloggerskan Isabella Löwengrip (mera känd som Blondinbella) är ett bra exempel på det.

Men förutom på rena bloggsidor som t ex Blogg.se, Blogspot.com och Wordpress.com, så kunde man även ha en blogg på någon dagstidning som t ex Aftonbladet. Det var alltså inte bara personer som jobbade på tidningen som fick blogga där, vem som helst fick starta en på en sådan tidning under förutsättning att man höll sig till reglerna som gällde där.

Vad är det då som driver mig att fortsätta blogga? Tjänar jag några pengar på det? Ja, faktiskt gjorde jag det under några år, då på Metrobloggen.se. Som mest fick jag in 3700 kronor på en månad, det var under den tid som jag hade en blogg på den bloggsajten och man fick 3 öre per sidovisning. Men längre fram tog sidans support bort möjligheten att tjäna pengar, det var nämligen för många som tjänade pengar via sitt bloggande trots att det inte var några stora summor det gällde. Vill jag så kan jag fortfarande tjäna pengar på mitt bloggande, men då måste jag t ex ha med ämnen på min blogg som jag inte vill skriva om, t ex skriva om någon skönhetsprodukt och då länka till dess sida. Sånt intresserar mig inte över huvudtaget, dessutom har mitt mål aldrig varit att tjäna pengar på mitt bloggande. För skulle jag börja tjäna pengar på det skulle jag tappa drivkraften, inte anstränga mig för att göra bra blogginlägg och bra bloggartiklar, utan mest luta mig tillbaka och se pengarna komma in.Jag har ända sedan startat bara tyckt det varit kul och det tycker jag fortfarande. För det är det som driver mig.

Har jag några inspirationskällor då? Japp, det har jag haft. En av dem var en politisk blogg som dök upp på Wordpress.com under år 2006 och som då hette Politiskt Inkorrekt. Den drevs av ett gäng skribenter som hade tröttnat på att svensk PK-media, som t ex Aftonbladet och Expressen, mörkade brott begångna av invandrare. Men något år efter att den startade blev den avstängd där, som ett resultat utav det skapades en nyhetssida med samma domän och egen server som snabbt blev känd som "en fruktansvärd och vidrig hatsajt" av svensk PK-media som t ex Expressen. Det gjordes flera försök att stoppa sidan, men servern till den fanns utomlands liksom den person som hade hand om sidan. Försöken lyckades alltså aldrig.

Ett antal år senare lades Politiskt Inkorrekt ner några veckor efter att en nyhetssida vid namn Avpixlat startade. Den sistnämnda heter idag Samhällsnytt, men en del av de personer som driver den finns kvar från tiden med Politiskt Inkorrekt (förkortad PI).

Min andra inspirationskälla är (eller rättare sagt var) en systemkritisk blogg vid namn Rakryggad som drevs av den före detta SD-bulletinen och partistyrelseledamoten Weine Berg ända fram till hans död år 2009. Året innan hade han diagnostierats för cancer, det var den sjukdomen som han dog av. Tydligen tog den honom väldigt snabbt, ni kan läsa om det HÄR .

Berg startade sin blogg år 2005, och han blev snabbt en nagel i ögat på etablissemanget. Han var inte rädd för att konfrontera makthavarna personligen vilket han gjorde ofta. Han skrev också om saker som de absolut inte ville skulle komma fram. Det gjordes många försök att stoppa honom, men etablissemanget lyckades aldrig. Men jag följde hans blogg sedan starten under flera år, och jag lärde mig mycket av honom. Det var han som inspirerade mig till att starta en blogg på en riktig bloggsida. Men även personer som följde mitt bloggande på olika communitys tyckte att jag skrev så bra att jag skulle starta en blogg på en sådan, vilket jag också gjorde.

Här är några bilder från hans blogg som blev väldigt kända:

När det gäller mitt eget bloggande så har jag självklart också tagit till mig kritik från läsare angående mitt sätt att skriva, t ex har jag inte alltid skrivit som jag gör nu. Vid några tillfällen fick jag kritik av läsare angående sättet att skriva på, jag prövade då deras tips och såg då att det blev mycket bättre.

Mellan 2007 och 2009 så skrev jag också vid sidan av mitt bloggande för en ren nyhetssida som hade ganska blandade nyheter. Man kan jämföra den med en mindre variant av Fria Tider , resurserna var inte lika stora som Fria Tider har idag, men sidan hade en egen domän med egen server och dess ekonomi gick runt. Jag hade lärt känna hon som var chefredaktör och ansvarig utgivare för sidan, hon var själv politisk bloggare i grunden liksom jag och hade också hon en blogg på Metrobloggen.se då. Men det var inte bara jag som skrev för hennes nyhetssida, dock var jag den första skribenten där förutom hon själv. Sidan hade ganska blandade nyheter liksom Fria Tider, jag skrev en del om djur och natur men också om politik. Hon hade också planer på att samla bloggare hon kände till en sammankomst där man kunde utbyta ide'er med varandra om man kunde göra hennes nyhetssida bättre och utvecklas, detta gällde inte bara sidan utan även hur man som politiska bloggare kunde hjälpa varandra.

Men det hela fick ett mycket tragiskt slut. När jag skickade in artiklar till henne så blev de plötsligt inte längre publicerade, hon slutade även svara på mina mail. Så småningom tolkade jag det som att hon inte ville ha med mig längre, dock var hon en rak och ärlig person. Alltså var det något som inte stämde. Och det var det också minst sagt.

Längre fram fick jag reda på att hon i den vändan som jag inte fick svar från henne hade blivit mördad, mordet togs upp på TV3:s Efterlyst. Jag fick naturligtvis en chock, vi skulle nämligen ha träffats i verkliga livet. Men så blev det inte, och jag tänker ibland på henne.

Nu börjar detta blogginlägg lida mot sitt slut. Men jag kommer att fortsätta att blogga, som sagt tycker jag att det är kul. Det är alltså samma sak som fortsätter att driva mig, jag har dessutom fortsättningsvis mycket att säga. 

Och vem vet, om 20 år kanske jag firar 40 år som politisk bloggare. Jag hoppas det i alla fall, den som lever får helt enkelt se.

Blogg blogg på er!

Relaterat: 

I år firar jag 16 år som bloggare - åren går men bloggandet består

Weine Berg (Rakryggad) har avlidit, endast 38 år gammal

I år firar jag 16 år som bloggare - åren går men bloggandet består

År 2019, alltså i år, är ett speciellt år för mig. Sommaren 2003, alltså för 16 år sedan, startade jag nämligen min allra första blogg.
Jag firar alltså hela 16 år som bloggare, det hela gör heller inte saken sämre av att min blogg "Karpstryparn II" den 30:e april i år fyllde exakt 10 år. Jag har haft en hel del olika bloggar genom åren här och var på internet, t ex på vanliga communitys som t ex Lunarstorm och Helgon men också riktiga bloggsajter som t ex den nu mera nedlagda Metrobloggen.se och Blogg.se.
Nu för tiden har jag dock endast en blogg, nämligen denna, men jag har också en blogg på Wordpress.com som jag slutade vara aktiv på i maj förra året (en länk till den bloggen har ni här ). Den bloggen är dock inte nedlagd om nu någon tror det, däremot tröttnade jag på den. Förklaringen till varför jag tröttnade på den hittar ni i dess sista skrivna blogginlägg.

Varför började jag då blogga? Tja, det hela är väl inte konstigare än att jag alltid har gillat att läsa och skriva. T ex var jag från 1996 till år 2000 aktiv insändarskribent på en massa olika dags- och kvällstidningar.
Mina insändare handlade mest om negativa saker som hade med invandring att göra men också om ideologier som t ex kommunism, det var heller inte ovanligt att jag hamnade i explosiva debatter med meningsmotståndare.
Jag minns särskilt en debatt mellan mig och en extrem invandringsförespråkare som slutade med ett påhoppsfyllt insändarsvar från honom, varvid jag svarade tillbaka med samma mynt.
Mitt "mynt" blev dock aldrig publicerat, istället släppte tidningen ifråga inte in mitt insändarsvar.
Men skriva kunde jag ju och ordets gåva hade jag också, därför var det ganska naturligt att jag några år senare startade min första blogg.
Min första blogg ja, den var på det sedan länge nedlagda communityt Lunarstorm (nu kanske en del av er tror jag är i 30-40-årsåldern men i så fall har ni fel, jag fyller faktiskt 51 i år och är nationell sedan tidigt 90-tal).
Anledningen till att jag skapade ett konto där var att jag alltid har gillat att få kontakt med nya människor, unga som gamla. Visst, det var många unga på Lunarstorm, men förvånandevis nog också väldigt många som var i ungefär samma ålder som jag.
Jag var dock aldrig ute efter att påverka folk och är egentligen inte det idag heller, jag ger bara min syn och åsikt på saker som jag skriver om.
Men visst påverkar jag, t ex fick jag en gång en kvinna att byta politisk tillhörighet. När hon började läsa en blogg som jag då hade så var hon vänsterpartist, efter att följt den bloggen under en tid så blev hon sverigedemokrat. Hon och jag pratar fortfarande ibland med varandra, även om det var länge sedan vi pratades vid nu.
Så visst påverkar man oavsett hur man vrider och vänder på det, och detta oavsett om det gäller tal, skrift, eller andra handlingar.
Eller uttryckt på ett annat sätt: Även om man inte är ute efter att påverka så påverkar man ändå.

Nåväl, i början var mina blogginlägg ganska korta, ungefär att jämföra med tweets, och handlade om ganska alldagliga ämnen som t ex vad jag åt till middag, om jag varit ute och gått osv.
Eller uttryckt på ett annat sätt: Blogginläggen var ganska meningslösa helt enkelt och hade få läsare.
Men så småningom började jag blogga om saker och ting som hade med politik att göra, och då ökade också läsarskaran. Naturligtvis kom påhoppen också, men de som skrev sådant fick alltid svar på tal ifrån mig.
Så här såg jag förresten ut på den tiden:

 Jag var också ofta inblandad i politiska debatter på andra communitys också, vilket ofta resulterade i att jag blev avstängd. Under ett antal år längre fram var jag också medlem på den nationella forumssidan Nordisk.nu, jag minns särskilt ett tillfälle när jag försvarade en person som var inblandad i ett på den tiden väldigt uppmärksammat mord. Mordet var det mest kända eller ett av de mest kända i modern tid i Sverige, och jag fick mycket skit för mitt försvarande.
Men jag visste saker som de jag diskuterade med inte visste och jag stod på mig. Detta var för övrigt år 2008.

2008 ja, året därinnan i slutet av sommaren 2007 startade jag min första blogg på en riktig bloggsajt, närmare bestämt på Metrobloggen.se. Men det dröjde bara 5 månader innan jag blev avstängd där och nästan anmäld för hets mot folkgrupp för att jag hade skrivit vad jag tyckte om att Turkiet i början av 1900-talet hade bedrivit folkmord (eller folkmordsförsök om man så vill, eftersom folkmordet aldrig fullbordades) på assyrier och armenier.
Avstängningen var bara fjantig och Metrobloggens support kopplade in sina jurister för att utreda om det jag hade skrivit var hets mot folkgrupp. Jag frågade honom då om han inte kände till Auschwitz heller, han sade nämligen innan att han aldrig hade hört talas om folkmordet i Turkiet.
I klartext sade jag följande till honom (citat): "Detta folkmord är allmänt känt, det tillhör allmänbildningen att känna till det. Men då har du väl aldrig hört talas om Auschwitz heller då?
Har man inte hört talas om det ena så har man väl inte hört talas om det andra? Eller?".
Då kom han av sig.
Nåväl, efter en vecka fick jag bloggen tillbaka, men alla blogginläggen var borttagna och de påstod att de höll koll på mig. Minsta lilla skitsak, och jag skulle bli avstängd.
Men folkmord är väl ingen skitsak? Eller? Och nej, jag blev inte anmäld för hets mot folkgrupp, det fanns ju ingenting att anmäla. Annat hade det däremot varit idag, idag döms ju folk för hets mot folkgrupp trots att aldrig någon hets sker, i alla fall inte i Sverige. Och hat sker ju inte det heller, åsikter är inte hat.

Men nu är vi inne på en lite intressant sak, nämligen hat, i i det här fallet näthat.
Har jag, som har bloggat politiskt i så många år, någon gång blivit utsatt för näthat?
Svar ja, det har jag blivit.
Men att kalla det för näthat är lite felaktigt, istället har jag fått 5 tydliga mordhot och 2 hot om grov misshandel på grund av mitt bloggande. Jag har nämligen lite svårt att tro att det inte är frågan om mordhot när man får en kommentar i vilken det står t ex så här:
"Jag ska skära halsen av dig, din jävel, jag vet hur du ser ut".
Får jag kommentarer där frasen "jag vet hur du ser ut" eller "nu vet jag hur du ser ut också" ingår så brukar jag svara "Vilket sammanträffande, det vet jag också". Då brukar det bli tyst.
Men sådant kör jag även med irl, det är alltid kul att se reaktionen.
För jag vet ju faktiskt hur jag ser ut (ha ha ha).

Jag har, som jag skrev i början av detta blogginlägg, haft bloggar på lite olika ställen genom åren, bl a på en bloggsajt som heter Blogg.se. Om ni som läser detta funderar på att starta en blogg där så kan jag bara lugnt säga att jag avråder ifrån att starta en blogg där, Blogg.se är inte en demokratisk bloggsajt.
För det kan den inte vara, jag har två enkla exempel på det:
En gång skrev jag ett blogginlägg där som handlade om aids- och HIV-problemen i Sydafrika, en dag efter att jag hade publicerat det fick jag en abusevarning för det. En administratör för Blogg.se menade att det inte var sant att Sydafrika hade problem med dessa båda välkända sjukdomar.
Det här är ungefär som att inte känna till Turkiets folkmord på assyrier och armenier i början på 1900-talet, Sydafrika har ju förresten fortfarande problem med aids och HIV.
Jag hade en lång diskussion med denne administratör, men det var som att prata med en vägg. Skillnaden var bara att från en vägg får man inga korkade svar.
Samma administratör tog också bort ett annat blogginlägg som jag senare skrev, jag fick en varning för det också och då handlade det om Mona Sahlin. Jag skrev inget elakt eller lögnaktigt om henne, men fick ändå en varning.
Då var måttet rågat från min sida! Jag skrev ett långt mail till den administratören i vilket jag skrev vad jag tyckte om Blogg.se och sidans administratörer, bl a kallade jag sidan för en antidemokratisk bloggsajt som var emot demokrati och dess administratörer för att köra med diktaturfasoner.
Jag skrev även att jag kommer att avsluta min blogg där och radera mitt konto där, men att jag ville att dess administratörer skulle få veta vad jag tyckte. Den som jag skrev detta till skrev att "Ja, det står dig naturligtvis fritt att avsluta din blogg och ditt konto hos oss. Tack för att du valde Blogg.se och hoppas du kommer tillbaka".
Jag bad då personen ifråga att dra käpprätt åt helvete, att köra upp sin ord där solen inte skiner, samt att gå en kurs i demokrati. Därefter avslutade jag bloggen.

Har jag då någon gång bloggat om någonting annat än politik? Ja, faktiskt har jag gjort det.
Förutom politik har jag även ett stort djur- och naturintresse, och jag kan väldigt mycket om sådant. Jag hade en djurblogg en gång på Metrobloggen.se på vilken jag skrev om olika Youtubeklipp med djur i (t ex lammgamar) som jag lade upp. Men den blev inte så långvarig, jag lade ner den efter 1 år ungefär, tyckte det räckte med bara politik.
Kompisar till mig brukar förresten kalla mig för ett vandrande lexikon när det gäller djur och natur, men det tycker jag är att ta i. Men visst, jag kan mycket om sådant, när jag gick i mellanstadiet så gick det ett rykte på den skolan som sade att det jag inte vet om fåglar är inte värt att veta.
Djur- och naturintresset kommer att följa mig i graven, och om det finns ett liv efter döden så kommer jag säkert att vakna upp ur min kista, studera de småkryp som har lyckats ta sig in i den, för att därefter bryta mig loss ur den, och då helt plötsligt tycka att det var tråkigt att en del småkryp dog under utbrytningen.
Men men, den som lever får se.

Nu börjar detta blogginlägg lida mot sitt slut, men innan jag avslutar det så ska jag bara ta upp hur jag tycker att den svenska bloggosfären har utvecklats sedan jag startade min första blogg sommaren 2003.
För det har verkligen hänt mycket sedan dess. När jag började blogga så fanns det knappt några bloggsajter, ville man blogga så fick man använda sig av communitys där en blogg ingick i ens konto. Visst, det fanns en bloggsajt när jag började, men jag fattade inget av den och jag kunde inte så mycket om sådant då. Det jag ville var ju att skriva, och då spelade funktionerna inte så stor roll.
Ärligt talat tycker jag fortfarande inte att de gör det, även om jag genom åren har lärt mig mycket mer om saker och ting som har med bloggande att göra.
Men visst är det viktigt att kunna olika funktioner på bloggar idag, och också att veta om olika typer av bloggar. T ex finns det bildbloggar, vilka jag själv gillar även om jag inte håller på med sådant.
På tal om bloggar förresten så minns jag mycket väl den blogg som är den allra första föregångaren till den invandringskritiska nyhetssidan Samhällsnytt .
Dess första föregångare hette nämligen Politiskt Inkorrekt och fanns från början på Wordpress.com. Jag var en av dem som följde bloggen från dess start, jag fick kännedom om den redan bara någon vecka efter att den startade. Men så småningom blev den avstängd där, och som ett resultat av det så blev Politiskt Inkorrekt en helt egen nyhetssajt med egen domän och egen server.
Den person som drev PI då (som dess förkortning är) hette Gustav (jag minns inte vad han hette i efternamn), men om jag minns rätt så dog han några år efteråt och sidan togs över av en annan person.
Längre fram efter det så lades Politiskt Inkorrekt ner av de som hade tagit över PI, och startades bara några timmar efter nedläggningen upp som Avpixlat. Och sedan slutet av augusti 2017 heter sidan Samhällsnytt.
Så nog har det hänt saker inom den svenska bloggosfären genom åren alltid. Men detta är dock bara ett exempel, det finns fler.

Men nu är detta blogginlägg slut, visst ja, jag höll på att glömma en bild på mig som visar hur jag ser ut idag.
Så här kommer den (jag tycker att jag ser lite bättre ut i black and white, haha):

Blogg blogg på er!

Rekord i läsarstatistik för min blogg: 46 664 läsare den senaste veckan

Förra onsdagen, alltså för en vecka sedan, så skrev jag ett blogginlägg som heter "Mona Sahlin slipper rättegång - det svenska rättssystemet fungerar inte". Det handlade om den livvaktsskandal som hon var inblandad i förra året, förra måndagen erkände hon sig skyldig till brott angående den och kommer därför att slippa rättegång (detta trots att hon är skyldig). 

När jag skrev blogginlägget så kunde jag aldrig ens i min vildaste fantasi ana att det skulle bli en så pass stor succe' som det har blivit. För sedan dess har läsarna bara mer eller mindre strömmat in.

I skrivande stund är nämligen enbart det blogginlägget uppe i 46 584 läsare på en vecka, enbart i Sverige har hela 41 843 personer läst det.

Även utomlands har folk läst det, i Norge 1536 personer och i USA 1287 personer.

Till och med i Thailand har det haft läsare, dock bara 797 personer. Och i förrgår var det "bara" över 10 500 personer som hade läst det, detta bara på en enda dag dessutom.

Tittar man på läsarstatistiken för min blogg den senaste månaden så hamnar den på hela 54 515 läsare.

Hur har det då kunnat bli så pass många läsare? Tidigare har ju bloggen som mest haft 2500 till 3000 läsare på en vecka. Men denna gång är det alltså betydligt mycket mera än så.

Ja, någonting rätt måste jag ju ha gjort i alla fall, kanske har det någonting att göra med när jag i slutet av det drar in kackerlackor i det hela. Eller också är det någonting annat, jag vet faktiskt inte riktigt.

Eller varför inte blogginlägget i sin helhet? 

Av någon eller flera anledningar så tycker i alla fall folk att det är bra skrivet, blogginlägget har uppenbarligen spridit sig som en löpeld här och var på internet och kanske även från "mun till mun" också.

Det skulle inte förvåna mig om till och med Mona Sahlin själv har läst det, i så fall kan man ju lugnt säga att jag har fått en unik läsare. Men förmodligen är det nog fler unika läsare än så.

I vilket fall som helst har det läst på lite olika håll, t ex via Facebook och även från bl a Avpixlat har folk läst det.

Men oavsett vart det har lästs och vilka som har läst det så tycker jag naturligtvis att detta är oerhört roligt, man stiger verkligen i graderna som bloggare när det händer någonting sådant här. Jag har alltså all anledning att vara glad över detta, det är alltid roligt att vara uppskattad och därmed veta att man har gjort någonting bra.

Dessutom tjänar mina andra blogginlägg också på detta, eller rättare sagt hela bloggen. För jag har märkt att läsarskaran har ökat när det gäller en del andra av mina blogginlägg också i och med detta.

Jag hoppas naturligtvis nu att fler börjar läsa min blogg och får kännedom om den. En sak är i alla fall säker: Läsarskaran till blogginlägget fortsätter att öka.

Men var är då själva blogginlägget som det gäller då, undrar ni säkert kanske?

Jo, här: Mona Sahlin slipper rättegång - det svenska rättssystemet fungerar inte .

Läs det gärna och njut, om ni så vill! För det gör i alla fall jag, fast på grund av lite andra orsaker då. Vilka dessa är har jag skrivit i blogginlägget, alltså detta då. 

I kvällens Sverigekanalen live: Donald Trump tar hem spelet - blir USA:s näste president

Även om kvällens livesändning i Sverigekanalen handlade mycket om de polacker som hämnades på ett gäng "flyktingbarn" för att de hade våldtagit en polsk flicka så handlade den också om andra saker, t ex en del av flyktingbrottsligheten i Karlstad, jämförelser mellan Tobbes Medieblogg och Petterssons blogg , några av de senaste våldsdåden emot människor som inte tar ställning emot Sverigedemokraterna , samt lite andra saker.

I kväll var vi förresten inte bara två personer i sändningen, utan tre...eller rättare sagt två personer och en katt, jag och min sambos ena katt ville nämligen inte gå ut ur rummet där jag satt utan "slängde" iväg ett och annat "mjaaoo" och surrande rakt ut i sändningen.

Jag nämnde nämligen i början av sändningen att en av våra katter är med i kvällens livesändning, programledaren fick sig då ett gott skratt *ler*.

Jag hade också innan sändningen fått ett mail från en av de personer som driver nyhetssajten Exponerat i vilket personen ifråga lämnade lite tips på hur kanalens sändningar kunde bli lite bättre, det gällde mest ljudet.

Som vanligt var det en lättsam stämning i programmet, många goda skratt förekom t ex. Dock skrattades det inte åt den höga invandringsbrottsligheten i områden som t ex Biskopsgården och Bergsjön i Göteborg, Vivalla i Örebro, Husby, osv.

Vi tog också upp "statsminister" Stefan Löfvens senaste ovilja att se sanningen i vitögat och hans märkliga försök att återigen lura sig själv .

Men det viktigaste ämnet i kvällens livesändning tycker jag var den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump , alltså han som kommer att bli USA:s näste president.

Säga vad man vill om Trump, men han håller verkligen inte käften om vad han tycker.

Och varför skulle han göra det? Han är känd för bl a minst sagt ganska kontroversiella saker, bara ta det här t ex.

Icke desto mindre är han en politiker som inger förtroende för mängder med amerikanare, en sådan politiker behövs i USA. 

Synd bara att vi inte har en politiker som honom i Sverige, för det behövs verkligen!

För han är både handlingskraftig, har karisma och utstrålning, samt är både handfast och tydlig.

Så det är förståeligt att vissa personer inom den svenska PK-mediaindustrin inte fattar vad som håller på att hända i USA . USA håller helt enkelt på att få en riktig ledare, hoppas Trump håller hela vägen bara.

Ni som missade att höra kvällens sändning live kan höra den här , gå bara in på länken och klicka på pilen i radiorutan där. Programmet spelas då upp.

Jag är med från 21 minuter och 20 sekunder in i sändningen.

Trevlig lyssning på er, och heja Donald Trump!

Inför lördagens avsnitt av Gjallarhornet

Jaha, nu är det inte så många dagar kvar av min semester från bloggandet, radioprogram och andra politiska aktiviteter. Redan i övermorgon kör jag igång igen, då med en ny medverkan i radioprogrammet Gjallarhornet.
Men det har varit ett välbehövt break, inget vidare när man på nätterna drömmer om att man bloggar och gör annat politiskt.
Men å andra sidan säger det ju mycket om mitt politiska engagemang.
Nåja, nu på lördag (alltså i övermorgon) kan ni från kl.16.30 och fram till c:a 19.00 lyssna live på Gjallarhornet via de första två av de länkar som följer längre ner i detta blogginlägg.
Några medlemmar från Svenskarnas parti kommer, förutom mig själv som lördagsgäst som vanligt, att vara med då.
En av dem är en viss Rebecka från SvP Stockholm.
Vilka ämnen som kommer att tas upp är för tidigt att avslöja än, men kan väl säga som så här att det är frågan om ämnen som är högaktuella denna vecka.


Jag ska väl också nämna att jag och programledaren har fått en del kritik för att det ibland kan vara lite dåligt ljud i programmets livesändningar. Men tyvärr går det inte att göra så mycket åt det, det har med Skype att göra.
Sist jag var med nämnde jag detta för programledaren som då höjde ljudvolymen på programmet, förhoppningsvis blev ljudet bättre då.
Dock är det inte så många som har klagat, ljudet hörs normalt sett ganska bra även om det ibland kan förekomma vissa störningar.
Men så är det ju med all radio, problem kan ju faktiskt uppstå ibland.
Ljudet på Gjallarhornets livesändningar efter att de har spelats in och lagts ut på internet har däremot varit bra, för de som tycker att ljudet är dåligt på livesändningarna och de inspelningar som har lagts ut är det ju bara att höja ljudvolymen på datorn.
Och om det då fortfarande är dåligt ljud, ja, då är det förmodligen något galet med ens dator.
Jag säger som de på Radio Länsman: Bra ljud är mycket viktigt!
Ni som inte har möjlighet att höra lördagens avsnitt live av Gjallarhornet kommer att få möjlighet att höra det dagen därpå, då kommer jag nämligen att lägga ut det i denna blogg.
Men har ni möjlighet så lyssna på det live via den första och den andra av länkarna här nedanför, själva programmet börjar dock kl.17.00.
Från kl.16.30 till 17.00 är det nämligen musik i form av bl a vikingarockbandet Heidrun.
Trevlig lyssning önskar jag er!


http://www.sverigekanalen.tk/ ,


http://www.sverigekanalen.blogspot.se/ ,


http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5825504 ,


http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=5826645 ,


https://www.realisten.se/2014/04/02/svenskarnas-parti-retade-kommuner-med-aprilskamt/ ,


https://www.realisten.se/2014/04/03/channa-bankier-vill-stoppa-svenskarnas-partis-demonstration/ ,


https://www.realisten.se/2014/04/03/demonstrera-for-ett-fritt-sverige-i-jonkoping/ ,


http://www.youtube.com/watch?v=9tPg1VgxQ4E .

Jerzy Sarnecki känner tydligen inte till revykungen Karl Gerhard

I förrgår var den starstuckne "kriminologiprofessorn" Jerzy Sarnecki upprörd igen, den här gången på grund av att hans identitet hade blivit kapad på Twitter.
Någon hade alltså skapat ett fejkkonto i hans namn där en massa saker påstods om honom som inte var sanna, bara ta den här t ex:

"Känns som att en stor sten lossats från mitt bröst nu då jag kommit ut som sverigedemokrat."

Frågan är bara vad den person som hade skapat detta fejkkonto trodde sig vinna på detta, t ex är det ju allmänt känt att lille Jerzy "Svammelski" inte sympatiserar med Sverigedemokraterna. Ja, jag säger "lille Jerzy" eftersom denne s k "kriminologiprofessor" i 9 fall av 10 har oerhört svårt för att tåla att bli emotsagd, i alla fall sakligt.
Det är nästan så att man tror att han jobbar på Aftonbladet.
Och att sedan kalla sig kriminologiprofessor när man hela tiden propagerar för enbart fördelar med invandring och även negligerar och mörkar mångkulturell brottslighet med "argument" som vilken psykiskt sjuk galning som helst kan komma på, jag som trodde att en kriminologs jobb är att granska all brottslighet.
Se bara på kriminologiprofessorn Leif GW Persson, där har vi en äkta kriminolog som verkligen gör sitt jobb, inte skulle han ens tänka tanken att mörka vissa sorters brottslighet.
Men det var väl därför han fick sparken från det mångkulturella TV3-programmet Efterlyst (nu får jag väl Aftonbladet på mig, men ingen kan ju förneka att Efterlyst är ett mångkulturellt program med tanke på att en majoritet av de efterlysta där är icke-västerländska invandrare), som svar på detta startade han SVT-programmet Veckans brott, vilket ju har blivit en stor succe'.

Men tillbaka till det här med fejkkontot som hade skapats i Jerzy Sarneckis namn.
Ja, jag säger "hade", det verkar vara raderat nu....förutom ett konto i hans namn som mest består av en massa oläsligt svammel, förmodligen är det inte det kontot som han och Aftonbladet syftar på. Det senaste inlägget på det är nämligen skrivet någon gång i juli i år.
Så tydligen är fejkkontot raderat, enligt en användare på Twitter så dyker bara orden "Internal error" upp när man försöker hitta det.
Däremot hittade jag en lång tråd om Jerzy Sarnecki, där det stod bl a om fejkkontot.
Men ärligt talat, varför blev han så upprörd över fejkkontot? Han fick ju gratisreklam i flera veckor på grund av det.
Själv råkade jag ut för samma sak som han en gång, någon hade skapat ett fejkkonto i mitt namn på en porrsida där det stod en massa fjantiga saker om mig.
Personen som hade skapat det hade alltså missförstått meningen med en porrsida, på en sådan huserar ju saker som har med porr att göra och alltså inte en massa skitprat.
Men inte fasen blev jag förbannad när jag fick reda på det, visst, kanske lite sned först, men sedan skrattade jag bara åt det.
Detsamma borde Jerzy Sarnecki göra angående Twitterkontot.
Men han har väl inte har hört talas om den gamle revykungen Karl Gerhard:s så berömda citat, nämligen följande:

"Det spelar ingen roll vad de skriver om mig, bara de skriver om mig. All publicitet är bra publicitet."

Som sagt, lär dig någonting, "kriminolog Svammelski".

Läs mer om hans buhu-buhu-tjat på t ex följande:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17950484.ab ,

https://www.nordfront.se/juden-jerzy-sarnecki-blir-invandringskritiker-pa-falskt-twitterkonto.smr .

Här är för övrigt Twittertråden om Jerzy Sarnecki: https://twitter.com/search?q=Jerzy%20Sarnecki&src=typd .

Och här är länken till fejkkontot: https://twitter.com/JerzySarnecki .

Uppdaterat kl.16.19: Citatet av Karl Gerhard är inte ifrån Karl Gerhard, utan det är sagt av Oscar Wilde. Även den bäste kan ha fel alltså, vilket jag också just hade.

En aning månadsstatistik

Precis som många andra bloggare så kollar jag då och då läsarstatistiken för min blogg, ibland blir man faktiskt ganska förvånad över hur spridd läsarkrets man har.

Karpstryparn II har nämligen läsare inte enbart i Sverige utan bloggen läses även av människor i så vitt skilda delar av världen som t ex Norge, USA, Ryssland, Serbien och Thailand.

På tal om USA förresten så är det hitills i denna månad 1154 personer i det landet som läser min blogg, detta i alla fall enligt bloggens månadsstatistik. Och detta enbart i USA alltså.

Inte så illa "pinkat" det!
Men majoriteten av bloggens läsare finns naturligtvis, oavsett dag, vecka, månad eller år, i Sverige.

För mycket annat politiskt engagemang just nu

Om ni undrar varför det har varit så dåligt med bloggandet på sistone så beror det på att jag är politiskt engagerad ganska mycket på andra håll och kanter sedan en tid tillbaka, det har även gått så långt att jag har börjat drömma om det när jag sover också.
Men det är inte första gången jag har varit med om detta, när man är så engagerad som jag är just nu så är det alltså dags att ta ett litet break från bloggandet.
Därför blir det inget mer bloggande den här veckan, men ska försöka hinna med något blogginlägg till veckan istället.
Så nu vet ni hur det ligger till.
Vi ses till veckan!

Swebus spärrar Sverigevänliga sidor

Ni som brukar läsa min blogg har säkert sett att det i presentationen till den finns en mailadress. För precis som många andra bloggare så tycker jag att det är viktigt att ha en utifall någon skulle vilja direktkontakta mig om någonting.
För tre dagar sedan fick jag nämligen ett mail i dess inkorg som löd så här:

"Hej du

Kanske vet du redan detta men jag vill ändå passa på att berätta.
I förrgår när jag åkte med Swebus från Småland till Stockholm passade jag på att använda deras fria WiFi som finns ombord.
Det var för segt för att visa film men funkade ok till att surfa runt och läsa.
Men det värsta var att vissa sverigevänliga sidor som jag regelbundet besöker var spärrade som olämpligt material, bland annat Karpstryparn och EveryKindaPeople.

Dvs ännu ett företag på samma lista som Brandos och Max.

Kör hårt!

Hälsar Lindblomman"

Ja, vad ska man säga om detta? Det är väl bara att konstatera att Swebus i och med detta sällar sig till de fascistiska/politiskt korrekta kretsar som anser att det är skadligt med sanning och saklighet beträffande vissa sorters samhällsproblem, t ex de problem som är invandringsrelaterade.
Nåja, att Swebus kör med fascistiska metoder är i och för sig ingenting nytt, det upptäckte jag nämligen själv en gång när jag tänkte gå en bussutbildning via dem vid ett tillfälle i mitten på 90-talet.
Vid informationsmötet som några representater för Swebus höll stod det nämligen väldigt klart att det knappast är något företag som är för demokrati och mänskliga rättigheter, t ex fick man inte framföra någon kritik mot företaget om man var anställd där. För gjorde man det så riskerade man att få sparken.
Detta var en av orsakerna till att jag när ungefär halva informationsmötet hade gått bestämde mig för att inte bli bussförare hos dem, representanternas bete'ende och sätt under mötet var också under all kritik rent allmänt.

Efter att ha läst det mail som jag fick från nicet Lindblomman står det också väldigt klart att Swebus inte har ändrat sin inställning vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter, man tycker uppenbarligen att min blogg är extremt jättefarlig liksom Every Kinda People anses vara.
Detta innebär garanterat att riktigt stora politiskt inkorrekta nyhetssajter som t ex Avpixlat, Fria Tider, Realisten och Exponerat också är spärrade hos Swebus.
Det som också är intressant i sammanhanget är att min blogg jämförs med dessa stora nyhetssajter, märkligt det med tanke på att min blogg är en fjärt i toaletten i jämförelse med dem.
Men samtidigt kan jag lugnt säga att jag känner mig smickrad på grund av att min blogg i Swebus ögon anses vara ett lika stort sanningsenligt "hot" som Every Kinda People, Avpixlat och många andra av alla invandringskritiska nyhetssajter.
För sanning och saklighet, ja, det är tydligen jättefarligt det.
"-Ajjja bajjja!, usch och fy!", sade Swebus!

Så tackar tackar, Swebus, för att ni sporrar mig ännu mera (som bekant är det inte bara ni som gör det naturligtvis).
Och tack till Lindblomman som skickade mig informationen.
Undrar just om min blogg är spärrad på bibliotekdatorer också? Skulle inte förvåna mig i så fall, jag är ju jättefarlig tydligen, hehe!
Men att sanningen svider i PK-ögon värre än den värsta och största härdsmälta är ju väldigt vanligt.

Här har ni förresten bloggen Every Kinda People: http://everykindapeople.blogspot.se/ .

Och här har ni (om ni skulle ha missat den) min bloggs mailadress : karpstryparn944@gmail.com .

Uppdaterat: C:a kl.04.25, alltså strax över en timme efter att jag hade skrivit om detta med Swebus, så skrev också Exponerat om det efter ett tips om det från mig.
Ni finner Exponerats artikel på http://www.exponerat.info/swebus-wifi-nat-har-sparrat-sverigevanliga-sidor/ .

Vill ni av någon anledning nå mig? Läs i så fall detta inlägg

Jag har under den gångna helgen kommit underfund med att det behövs en mailadress till den som driver bloggen, alltså till mig.
Det kan ju hända att någon eller några av er som läser min blogg vill komma i kontakt med mig av någon anledning, t ex fråga om någonting, lämna tips på något som ni tycker att jag borde skriva om, eller någonting annat.
Men varför har jag då skapat en särskild mailadress för detta? Går det inte bra med den adress som bloggen är registrerad i?
Jo, självklart skulle ju det fungera det också.
Det är bara det att jag får så många mail till den ändå, det skulle alltså bli en smula rörigt att hålla reda på allting.
Dessutom gör det ju ingenting att ha en separat mailadress avsedd för saker som inte har med någonting annat att göra.
Så här har ni kontaktmailen till mig: karpstryparn@gmail.com

Den adressen finns också i presentationen till bloggen, presentationen finns ju som ni vet allra högst upp. Men samma adress finns även i min presentation längre ner i bloggen.
Så vill ni av någon anledning komma i direktkontakt med mig så är det alltså den mailadressen som gäller.
Meddelandena besvaras så fort jag ser dem.

Mvh
//Karpstryparn

De politiskt inkorrekta nyhetssajterna blir slagkraftigare - men "antirasisterna"/terroristerna finns kvar

Idag stod det i toalettpappersblaskan Metro en artikel som tog upp en sak angående år 2013 som jag själv tycker är ganska intressant, detta i min egenskap av bloggare.
Det handlar nämligen om hur året ur bloggsynpunkt kommer att se ut.
Några kända bloggare, dock politiskt korrekta sådana (men visst sjutton, Metro är ju som Aftonbladet, Expressen och Expo: De tillåter ju bara en åsikt), såsom t ex "bloggexperten" Anna-Maria Johansson, Ida Warg som driver en blogg om hälsa och träning, samt Emma Sundh (som bloggar om vintage), har uttalat sig i denna fråga.
Nu läser jag visserligen aldrig den sortens bloggar som dessa tre representerar, detta på grund utav att dessa saker inte intresserar mig särskilt mycket.
Men jag tycker ändå att dessa tre personer har några poänger, även om de har glömt en sak som de själva inte tänker på.
Nåväl, så här säger Anna-Maria Johansson bl a:

"– Fler kommer att bli mer noga med att ta bort elaka kommentarer och se till att man inte får vara anonym. Även om bloggarna blivit snällare är trollen kvar och det är ett hårt klimat."

I och med detta uttalande så skulle hon ju kunna syfta på mig t ex, jag är nämligen väldigt snabb med att radera elaka kommentarer, jag har ju kommentarsgranskning. Men det klart, ordet elakt kan många gånger täcka en ganska vid bredd.
Angående det där med anonym så, ja, vad ska man säga? Ingen är ju anonym på internet, alla lämnar ju "spår" efter sig. Men vad beträffande anonyma kommentarer så tycker jag det är självklart att man ska få lämna sådana, i alla fall om de är sakliga och trevliga.
Några motsatta exempel på trevliga och sakliga kommentarer fick jag när jag i samband med att jag skrev några inlägg om Anders Behring Breiviks terrordåd blev anklagad för att vara medskyldig till dessa dåd, de kommentarerna raderades naturligtvis och om jag hade gett mig tusan på det så hade jag inte gett mig förrän personerna som hade skrivit dem hade blivit dömda för grovt förtal.
Angående trollen" så visst, det finns troll i kommentarsfält, men då vänsterextrema och "antirasistiska" sådana.
Usch och fy för sådana alltså!

Ett annat intressant uttalande har vi från Ida Warg, hon säger bl a så här:

"Bloggar som handlar om till exempel träning, matlagning eller smink känns mer hållbart än en blogg som bara handlar om en person. Det känns som att folk börjar tröttna på de bloggarna – man vill läsa om något vettigt."

Angående bloggar som bara handlar om en person så håller jag fullständigt med, sådana är bara slöseri med tid att läsa. Det ger ingenting helt enkelt.
Likadant tycker jag om bloggar som handlar om träning, matlagning och smink, det är mest överklassaktiga "mentalbombas" (en mer allmänriktad variant på indoktrinerade "dubbeljönssor/"dubbeljönssar") som driver sådana.
Men visst, det finns säkert en och annan abnorm "pappskalla" (vilket för övrigt är en feministisk variant på ordet pappskalle) som gillar sådana också.

Även Emma Sundh har en intressant syn på saken.
Men vad säger hon då? Jo, så här:

"– Jag tror att fler kommer att starta egna domäner och bli sin egen lilla ö på internet i stället för en del i ett stort kluster."

Varför hon kommer dragandes med detta just nu förstår jag däremot inte alls, det är ju redan ett faktum att det är så som hon säger.
Även jag har funderingar på att starta en egen domän.
Men jag får se hur jag gör, möjligheten är ju knappast borta. Dock kostar det ju en del.

Avslutningsvis får dessa tre damer hyfsat betyg av mig...eller rättare sagt, de skulle ha fått det om de hade tagit upp de politiskt inkorrekta nyhetssajterna och nyhetsbloggarna också.
Vilka tänker jag på då? Jo, t ex Avpixlat, Exponerat samt en massa andra liknande sådana.
Men om dessa kvinnor hade uttalat sig om den politiskt inkorrekta/sakliga median, ja, då hade med all säkerhet inte artikeln publicerats.
Istället hade de båda "journalisterna" som har skrivit artikeln garanterat fått sparken och blivit omplacerade, och de tre kvinnorna blivit belagda med "munkavlar" för att stoppa dem från att någonsin uttala sig i sådana frågor mer.
För sanningen, ja, den klarar inte svensk PK-media av!

Läs hela artikeln på http://www.metro.se/noje/bloggarna-blir-snallare-men-trollen-ar-kvar/EVHmab!D0Wx2NFp4fCDk/ .

Aftonbladet och Fryshuset stödjer mord

Det är tveksamt om det blir något mer blogginlägg den här veckan, jag har nämligen väldigt mycket att göra. Vad det rör sig om ska jag inte gå in allt för mycket på, men kan väl säga att det har med en massa saker som har med mitt hem att göra.
Men ska ni bli lottlösa för det? Nehej då. Vill ni läsa nyheter på denna blogg så gå in på några av de länkar som finns i bloggens länklista längre ner till höger.
Ett exempel: Längst ner i detta blogginlägg hittar ni en bloggartikel som handlar om Aftonbladets verkliga budskap i deras "Vi gillar olika"-kampanj, och då syftar jag inte på deras hatartiklar emot t ex Sverigedemokraterna.

Artikeln tar bl a upp att Aftonbladet stödjer att folk mördas i andra länder. Anledningen till att Aftonbladet stödjer sådant är enkel: Människor som har fel åsikter ska, enligt Aftonbladet, slaktas. Eller uttryckt på ett annat sätt: De ska mördas.
Och så pratar Aftonbladets "journalister" om att de gillar olika människor, deras resonnemang är ju inte precis respektingivande om man säger så.

Aftonbladet har dock allierade när det gäller kampen emot demokrati, en av dessa allierade är den respekterade organisationen Fryshuset. Respekterade my ass förresten, de är det i alla fall inte hedanefter på grund av sitt försvarande av mordhot och våldsuppmaningar från sin lilla snorvalpshiphopare Sebbe Stakset gentemot SD:s partiledare Jimmie Åkesson.
Dessutom vore det intressant om denne Sebbe Stakset kunde förklara för oss vanliga normala människor vad han tror att demokrati är, eftersom han anser att man i Sverige har rätt att mörda människor.
Hur var det nu med din inställning till lag och ordning, lille Sebbe, med tanke på vad du tidigare har gjort dig skyldig till och fortfarande gör dig skyldig till?
Läs mer om det hela på t ex

http://avpixlat.info/2012/05/23/lam-reaktion-efter-hot-och-valdsuppmaning/

och

http://www.swedenconfidential.info/2012/05/22/hatet-emot-akesson/ .

Läs också om Aftonbladets demokratisyn på http://www.radda-sverige.nu/tolerans-och-gillar-olika/ 

Rovdjursfrågan är att jämföra med invandringsfrågan

Att varg- och rovdjursfrågan rent allmänt många gånger är hätsk när det gäller motsättningar ifrån rovdjurshatare och rovdjursvänner är väldigt känt vid det här laget, många gånger urartar det till både mordhot, hot om grov misshandel samt en massa andra "trevliga" saker. Dessa tendenser finns på båda sidorna.
Men jag får nog ändå säga att rovdjursmotståndarnas "argument" (inte minst vargmotståndarnas) är minst sagt både extremt djupt okunniga och snudd på "lobotomerad dubbelidiotiska". En del rovdjursmotståndare går så långt att de vill att ALLA rovdjur ska bort, detta innebär alltså att de vill att mer än 60-70 % av alla djur i Sverige ska utrotas.
Frågan är bara hur man har tänkt när man menar att t ex rovinsekter som t ex jordlöpare och myrlejonsländslarver ska bort. För när det kommer till kritan så finns det bra många fler arter av rovdjur i Sverige än det finns djur som inte är rovdjur.
Ännu mer intressant är dock att det finns rovdjursmotståndare som vill ha bort rovdjur som är så små att de inte ens syns med blotta ögat. Jag syftar nu på encelliga djur (alltså urdjur) som t ex musseldjur och klockdjur.
Och varför vill rovdjursmotståndarna att t ex vesslor ska utrotas? Dessa är ju nyttodjur som håller efter råttor, råttor utgör nämligen en betydande födodel för vesslor.
Ja, som sagt så är varg- och andra rovdjursmotståndares "argument" sällan några argument, utan mest okunnigt svammel.

Man kan ju jämföra rovdjursfrågan med invandringsfrågan. De som är för rovdjur är oftast sansade och kunniga människor, så är det också med människor som är emot massinvandringen och det mångkulturella samhället.
Men deras motståndare då? Ja, håhå jaja.........där saknas det inte brist på idioti och trångsynthet i alla fall, den saken är fullständigt klar. Men det största felet är att det finns fanatiker på båda sidor, även om det är långt ifrån alla som är det.
De värsta fanatikerna hittar man dock på rovdjursmotståndarsidan, precis som man hittar de värsta fanatikerna på invandringsförespråkarsidan.

En annan sak som dessa båda frågor har gemensamt är att det förkommer mycket "smått och gott" på båda sidor, invandringsmotståndare blir anklagade för att vara rasister och främlingsfientliga (dessa anklagelser grundar sig alltid på djup och ren okunnskap) och rovdjursvänner blir mordhotade.
Men visst sker det hot och annat från rovdjursvänner också tyvärr.
Ett exempel på det stod det om i dagens VF, alltså Värmlands Folkblad. Artikeln löd så här:

"Rovdjursblogg släcktes ner efter personangrepp"

Artikeln handlar om rovdjursbloggen.se som där det de senaste dagarna har förekommit uthängningar av vargmotståndare i form av både adress, personnummer och telefonnummer. Även personangrepp har förekommit.
Jag tycker dock att VF rapporterar väldigt ensidigt (alltså precis som vanligt), säkert har det skett uthängningar av varg- och andra rovdjursförespråkare på rovdjursbloggen.se också.
Men allt eftersom man läser artikeln så blir det mer och mer klart att uthängningarna inte har så mycket med själva inläggena att göra, utan mer med vad som har stått i kommentarerna till inläggena på bloggen ifråga.
Det är nämligen svårt att tolka det på något annat sätt med tanke på vad som står i VF:s artikel.
Nåväl, efter nedstängningen så är nu bloggen flyttad till ett webbhotell i Tyskland.

Kvinnan som påstås ha drivit bloggen har dock en del förklaringar som jag inte får att gå ihop riktigt, t ex säger hon att hon inte vet vem som driver bloggen. Däremot förstår jag hennes förklaring när det gäller varför hennes namn finns med när det gäller betalningarna från företaget som hon och hennes man driver, även om det är "vissa ugglor i mossen" som man anar lite grann.

Varför webbhotellet har stängt ner bloggen är däremot glasklart. Enligt svensk lag får man ju inte hota eller bryta mot Personuppgiftslagen.....trots att sådant sker varje dag.
Jag har själv blivit utsatt för både mordhot, hot om grov misshandel samt brott emot PUL (Personuppgiftslagen) på grund utav mitt bloggande, så jag vet hur "trevligt" det är. En polisanmälan från mig om brott emot PUL är fortfarande under utredning, jag tror dock inte att de kommer någon vart eftersom länken där mina personuppgifter stod är borttagen sedan c:a ett år tillbaka.

Angående VF:s artikel om "stormarna" kring rovdjursbloggen.se så hittar ni den här: http://www.vf.se/nyheter/hagfors/rovdjursblogg-slacktes-ner-efter-personangrepp .

Denna vecka minst 1022 läsare

Jag har nu tröttnat på att redovisa läsarstatistiken vecka efter vecka, vi får se om och när jag i så fall fortsätter med detta igen.

Till veckan, alltså med start i morgon, väntar en ny vecka med nya fräscha inlägg.

På återseende.

Sweden Confidential

Förra veckan blev det inte så mycket bloggande, jag hade mycket annat att göra. Men ändå kom bloggen förra veckan upp i 1025 läsare, rätt hyfsat det med tanke på att det bara blev två inlägg då.
Som det ser ut just nu så verkar det inte bli så mycket bloggande den här veckan heller, även om detta naturligtvis kan ändras.

I helgen fick jag förresten ett förslag från Kapten_Krok på http://swedenconfidential.wordpress.com/ om jag kunde tänka mig att lägga in hans blogg i min länklista, om jag gör det så lägger han in min.
Jag tackade naturligtvis "Ja" till detta, känner ju till bloggen Sweden Confidential sedan tidigare. Den är en av många bra massinvandringsmotståndarsajter som är starkt emot allt det vansinne som PK-ismen står för.
Kapten_Krok var ju väldigt aktiv som kommentator på Politiskt Inkorrekt, och han är det även på Avpixlat. Vi är helt enkelt i samma anda, även om min aktivitet på Avpixlat och andra massinvandrings- och PK-motståndarsajter naturligtvis varierar.

Om ni gillar bloggen Sweden Confidential så lägg gärna in den i er blogglista.

Denna vecka minst 1292 läsare

Som ni ser så ligger denna veckas läsarantal i skrivande stund lite högre än den förra veckans.
Men man kan ju inte ligga på över 2000 läsare per vecka jämt.
Vi ses till veckan, kanske redan i morgon.

På återseende.

Denna vecka minst 1115 läsare och.....

Som ni ser så har läsarantalet minskat lite grann denna vecka, men med tanke på att jag inte har bloggat så mycket den här veckan så är det ju ganska naturligt.
Till veckan kommer det inte att bli så mycket bloggande heller (även om det säkert blir ett och annat inlägg då också), jag känner helt enkelt att jag behöver en liten bloggpaus.
Men ögoninfektionen har släppt, det gjorde den redan i onsdags vilket ju var bra.

I vilket fall som helst så ses vi under veckan, kanske redan i morgon. Men om det blir i morgon återstår ju att se.
Ha en bra kväll förresten.

Denna vecka minst 1349 läsare

Så har det blivit dags att redovisa läsarstatistiken för denna veckas bloggande, som ni ser så ligger den på minst 1349 läsare.
Anledningen till att jag redovisar den så pass tidigt ikväll är att det är mycket bra på tv ikväll, t ex den klassiska westernserien Familjen Macahan på TV4Guld.
Det är en serie som man kan se hur många gånger som helst och tycka att den är lika bra varenda gång, i alla fall om man gillar western.

Angående morgondagen så är det inte säkert att det blir något inlägg då, har nämligen mycket att göra i morgon. Men blir det inte då så blir det på tisdag.
Tjingeling på er så länge!

Denna vecka minst 1733 läsare samt förintelsebråk

Som ni ser så gick det bättre den här veckan när det gäller läsarstatistiken för denna blogg om man jämför med hur det var den förra veckan. Kul det.
I morgon är det en ny vecka, vilket återigen innebär nya sakliga och slagkraftiga inlägg i denna blogg.

Tills i morgon får ni följande artikel att suga på: http://www.nationellidag.se/visa/default.asp?dokID=1724 .

Vi ses i morgon.

Om modernt slaveri i Sverige

Även om jag mest skriver om politiska nyheter som har med bl a mångkultur- och invandringsextremism att göra så händer det då och då att jag ibland också tar upp nyheter och händelser som finns på olika bloggar.
På kvällen den 4:e januari fick jag ett tips om en nystartad blogg vid namn Croms vrede, jag reagerade direkt på det något udda namnet och bestämde mig för att kolla upp den.
Då jag gick in på bloggen hittade jag ett kort men likväl intressant inlägg, nämligen ett inlägg där följande stod:

"Bloggande?
Allt för att ge en falsk känsla av betydelse i en tid då vi hyllar individualismen samtidigt som individen blir mer obetydlig i ett växande hav av människor. Eller för att sprida mer eller mindre intressant åsikter utan att behöva stå för dem?
Bah!"

Intressant text, eller hur? Om inte annat så en text som slagkraftigt och sakligt riktar in sig på "den ömmaste punkten i pudelns kärna", så att säga.
Någonting sade mig att den som driver den bloggen har en hel del synpunkter på hur det ser ut i det långdragna "pepparkakshuset" Sverige, och tydligen så hade jag inte fel.
Igår hade nämligen ett inlägg om modernt slaveri i Sverige publicerats, nämligen detta: http://cromsvrede.blogg.se/2012/january/slaveri.html .

I inlägget görs en jämförelse mellan det slaveri som den borgeliga regeringen utsätter arbetslösa och sjukskrivna människor för och vikingatiden då vikingarna importerade mängder med trälar till Sverige för att utnyttja dem som slavar.

Bloggaren skriver bl a följande:

"Paralellen mellan ett slavplantage i den amerikanska södern före inbördeskriget och Sverige anno 2011 är inte alls långsökt. Man kan föreställa sig hela Sverige som en enda stor bomullsodling. Varje kommunfullmäktige är som en sadistisk förman som manar på slavarna på just sitt bomullsfält för att stiga i gunst hos plantageägaren som sitter i herrgården, alltså statsminister Fredrik Reinfeldt i Stockholm, med finansminister Anders Borg som överförman. En finansminister som har lyckats bli utnämnd till Europas bästa just genom en framgångsrik politik byggd på slaveri."

Jag kan nog säga att jag på många sätt håller med om detta även om vi även under Görans Persson tid som statsminister också hade slaveri i Sverige, dock med den stora skillnaden att arbetslösa och sjukskrivna inte jagades med "bensin och blåslampor" lika hårt som har skett sedan den borgeliga regeringen tillträdde hösten 2006 och att det under hans tid vid makten inte fanns någonting som hette Fas 3.
Dagens vänsterblock och borgeliga block har dock gemensamt att båda vill förstöra Sverige genom att öka mångkulturextremismen och massinvandringen ännu mera, på denna punkt skiljer de båda blocken sig inte alls.
Även på andra punkter finns det andra gemensamma nämnare, men dock inte när det gäller arbetslösa och sjukskrivna människor.
För där är skillnaderna enorma när det gäller människosyn.

Vidare skriver bloggaren bl a att "Som slav i gamla dagar hade man åtminstone garanterat mat och husrum, då man ville ha slavarna i gott fysiskt skick, något som inte garanteras i dagens Sverige där försörjningsstödet, som uppenbarligen baseras på normer från före depressionen, inte räcker ens till det allra nödvändigaste.
Bestraffningar för att bryta mot regler, ifrågasätta överheten eller inte uppfylla sin arbetskvot är lika förekommande i dagens samhälle som någonsin förr: indraget försörjningsstöd är i förläggningen en lika fysisk och förnedrande bestraffning som piskan. Faktum är att gamla tiders slavägare åtminstone hade skäl att vara rädda om sina slavar då man investerat pengar i dem och de sågs som en tillgång, medans den moderne slaven endast ses som en belastning för samhället."

Man kan lugnt säga att detta är en både klockren och träffsäker beskrivning på Sverige av idag.
Eller vad tycker ni själva?
Jag tror att den här bloggen har förutsättningar för att kunna nå långt, hur långt är en annan femma.
Men förutsättningarna finns.

Jag kommer att följa bloggen Croms vrede:s utveckling, det blir intressant att följa detta.
För bloggaren har som det ser ut mycket att säga.
Om ni gillar inlägget från Croms vrede, lägg då till den bloggen på er egen blogg. För det kommer jag själv att göra.
Adressen till Croms vrede är http://cromsvrede.blogg.se/index.html .

Men vem var Crom? Vill ni veta det så kolla in denna länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Crom_(fictional_deity)
Visst, jag vet att Wikipedia inte är världens mest pålitligaste källa, det finns gott om sakfel i vissa artiklar där.
Men det här var den enda länken där jag kunde hitta information om guden Crom.