lördag 30 december 2017

Hur kommer år 2018 att bli?

I morgon är det Nyårsafton igen, och i morgon kväll efter kl.00.00 kommer det att vara ett nytt år.
Vilka saker det nya året, alltså 2018, har i sitt sköte och hur dessa kommer att yttra sig är det väl ingen som vet än.
Men en fråga som i alla fall jag själv ställer mig är följande: Kommer det nya året att bli bättre, eller kommer det att bli sämre?
Förstörelsen av Sverige och det svenska, t ex den svenska kulturen, kommer ju tyvärr att fortsätta, ta bara det här med att förstöra t ex kulturskatter som Astrid Lindgrens böcker med motiveringen att "orden i dem är rasistiska". Att sådant försiggår i Sverige är minst sagt skandal, och som vanligt är det invandrare som bryr sig om vad som står i dem.
Istället är det som vanligt trångsynta och idiotiska svenskar av olika slag som inte kan ta saker och ting för vad de är, inte i något annat land i hela världen finns det illvilliga krafter som letar efter rasism där sådan inte finns.
Vet människor som representerar dessa krafter över huvudtaget vad rasism är? Nej, uppenbarligen inte.

För mig är i alla fall rasism när man anser sig ha rätt att döda en annan människa på grund av hans eller hennes hudfärg, jag tänker nu på amerikanska inbördeskriget när vita farmare piskade ihjäl svarta arbetare (alltså negrer, nej usch, vad hemsk jag är som säger det ordet, va *ironi*) på sina plantage enbart för att de var just svarta.
Samma sak sker i vissa delar av Afrika, fast då är det svarta människor som mördar vita farmare på löpande band enbart för att de är vita.
Alltså är det rasism det också, men om detta tiger större delen av omvärlden (t ex Sverige) eftersom det bara är vita människor som dödas. För då är det tydligen helt okej.
En liknande utveckling har vi i många invandrarområden i Sverige, i vissa av dem är en vit människa inte välkommen utan dessa invandrare (inte alla dock) betraktar de områdena som sina och den svensk som råkar befinna sig där blir tvungen att fly därifrån hals över huvud innan han eller hon blir misshandlad eller, kanske ännu värre, mördad.
Detta kallas i de politiskt korrekta makthavarnas ögon för "lyckad asyl- och invandringspolitik".
Detta får mig att tänka på judar i Sverige som utsätts för grova hatbrott av olika slag av muslimska invandrare. Är asyl- och invandringspolitiken lyckad då också?

Men men, i morgon är det Nyårsafton och nog snackat om saker som har kännetecknat år 2017. För från och med i morgon natt är det ett nytt år, och nya prövningar väntar för och en av oss oavsett vilka vi är.
Detta är mitt sista blogginlägg för i år, och jag önskar med dessa ord alla som läser min eminenta blogg följande:
Ett riktigt Gott Nytt År på er!:


lördag 23 december 2017

Låt Julen vara Jul

I morgon är det Julafton, en högtid då man tycker att alla borde respektera varandra och glädjas åt att det är "frid på jorden"...fast det klart, för att folk ska kunna glädjas åt det sistnämnda så måste det ju till att börja med vara det.
Och det är ju inte.
Likadant är det med all hets och hat från djupt inskränkta "vegovänner" (som väl inte ens kan stava till ordet respekt) när det gäller julmat, folk som gillar att äta julskinka, köttbullar och annan god animalisk julmat formligen överöses med hatpropaganda i form av arga insändare, absurda artiklar och annat fjantigt.

"Sluta äta djur, era mördare!!", brukar det låta från sådana "vegovänner".
Men när det gäller annan animalisk julmat som t ex lax, sill, ägghalvor och leverpastej är det däremot knäpptyst. Man kan ju tro att dessa "vegovänner" inte är allmänbildade.

Nej, låt folk äta vad de vill på Julafton, låt också andra jultraditioner som t ex julprogrammet "Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul" leva vidare och glädja både barn och vuxna istället för att SVT ständigt ska censurera det mer och mer med motiveringen att "folk kan ju bli kränkta". Ja, de enda som blir kränkta är väl SVT själva då, från Disneys sida är det nämligen precis som vanligt att man menar att "Vi bestämmer inte vad som ska visas i det och det landet, det bestämmer de själva".
Så hur är det egentligen, SVT? Försöker ni lura folk den här Julen också?
Ja, naturligtvis försöker ni det.

På tal om SVT förresten så blev ju Arne Weise tidigare i veckan topp tunnor rasande, vilket inte är så konstigt med tanke på att SVT bestämmer att årets julvärdar inte sänder direkt.
Som svar på detta tilltag väljer han att tända ljus hos TV3 , dock i en förinspelning. Men till skillnad från Erik Haag och Lotta Lundgren, som ju bara är lata, så har han en bra orsak till det: Weise har nämligen problem med hjärtat och lungorna.

Men tillbaka till det här med Julen och dess traditioner.
Jag och min sambo tänker i alla fall som vanligt även i år ha gott om god animalisk julmat på bordet, julgran med diverse kulor, ljus osv i (ja, man får ju passa på innan helgalna "naturvänner" försöker stoppa folk från att ha julgran hemma med motiveringen att "det är elakt mot de stackars granarna"), julklappar och annat som hör Julen till.

Och slutligen till alla som läser min eminenta blogg: God Jul på er!:

Exempel på bra och stämningsfull julmusik:

Paul Paljett - Jag önskar en riktigt God Jul till mina vänner

Jigs - Den första Julen

Yngve Stoor - Aftonklockor

Elvis Presley - Holly Leaves And Christmas Trees

tisdag 19 december 2017

Blev medborgarjournalisten Bechir Rabani mördad?

Under natten till fredag förra veckan så dog hastigt den kände medborgarjournalisten Bechir Rabani  (lite för hastigt till och med):



Visst, att folk dör sker ju då och då, men när någon dör i samband med att han innan dödsfallet ska släppa uppgifter om en viss politisk korrekt kändisjournalist som kanske till varje pris vill stoppa dessa från att komma ut, ja, då "osar" det lite för mycket för att dödsfallet inte skulle ha med släppandet att göra.
Men vem är den politiskt korrekta journalisten då? Jo, Robert Aschberg.
Rabani gjorde för inte så länge sedan ett hembesök hos honom i egenskap av medborgarjournalist.
Detta var dock inte populärt av Aschbergs fru, som inte bara vara väldigt otrevlig mot honom utan också hotade honom med orden "Det här kommer du att få stå för!".

Efter Rabanis död har det hållits minnesmanifestationer för honom på flera ställen i landet, t ex i Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Robert Aschberg har blivit anmäld av Johan på Granskning Sverige för misstänkt mord , Aftonbladet och Expressen fortsätter att sprida hat och smutskasta Bechir Rabani efter hans död (liksom Ted Ekeroth ), polisen vägrar utreda Bechir Rabanis död,
och Aftonbladets krönikör Lena Mellin ljuger sig blå (eller röd) i en "artikel" om Rabani innan hans lik ens har "kallnat".

Att smutskasta en person, i det här fallet då en invandrare som går emot "strömmen" och ställer olika sorters makthavare mot väggen i form av avslöjanden och annat liknande (vilket ju bevisar att Rabani var en äkta journalist), medan han levde räcker alltså inte. Istället fortsätter man håna, förnedra och smutskasta honom efter hans död.
Har de som gör sånt ingen skam i kroppen? Vad skulle de själva tycka om någon som står dem nära blev utsatt för sådant efter sin död? Nej, självklart skulle de tycka sådant vore för jävligt.
Men nu är det ju bara frågan om en död invandrare, och då är det ju okej.
Eller?

Men tillbaka till det här med varför Bechir Rabani har avlidit.
En del tror att han dog i en hjärtattack eller liknande, andra påstår att han hade varit sjuk en längre tid.
Mot det sistnämnda talar dock att han var fullt frisk och vid god fysisk spänst timmarna innan han dog.
Är man sjuk då? Svar nej. Däremot var han en person som var noga med sin hälsa på olika sätt, alltså kan hans död inte haft med något sådant att göra.
Så har vi det här med hjärtattacken då. Självklart kan man dö i en hjärtattack, inget snack om den saken.
Men en sådan kan framkallas av preparat av olika slag (det är nästan så jag skrev att "det finns ju lika många sådana preparat som det finns hjärtsjukdomar").
Och de mystiska omständigheterna kring hans död blir inte mindre mystiska av att han två veckor före sin död kontaktade Samhällsnytts reporter Egor Putilov och berättade att han hade fått en varning från en person inom SÄK (alltså Säkerhetspolisens gamla namn) om att han skulle vara försiktig och att han kartläggs. Rabani trodde att syftet var att "gräva fram skit" om honom.
Men så verkar inte ha varit fallet, man kan gräva fram skit utan att behöva kartlägga.
Vissa tror att den israeliska underrättelsetjänsten Mossad är inblandade i hans död.

En annan märklig sak är att Facebook raderade samtliga av Rabanis konton på Facebook bara några timmar innan hans död, samt även vissa svar från honom till andra i privata Facebookchattar.
Visste eller anade de som raderade alla dessa någonting om vad som väntade honom?
Eller visste de vad Rabani hade upptäckt och försökte dölja det genom dessa ageranden?

Jag vet inte vad jag ska tro om Bechir Rabanis död, utom en sak: Det är för mycket mystiska omständigheter kring den för att den ska ha varit naturlig.
ja, jag tror att han blev mördad, detta för att han hade kommit eller var på väg att komma något riktigt stort på spåren som någon eller några inte ville skulle komma fram. I så fall hade han all anledning till att vara rädd för sitt liv.
Men jag är inte så säker på att det gällde Robert Aschberg, istället kanske uppgifterna om honom som Rabani fick tag på ledde vidare till någonting mycket större.
Och vi i Sverige tror att vi lever i ett säkert land.
Pyttsan!

Relaterat:

 Därför är det viktigt att Bechir Rabanis död utreds

 Journalist who vowed to expose George Soros found dead

Was Swedish journalist Bechir Rabani murdered?

torsdag 14 december 2017

Angående Donalds Trumps besked om Jerusalem: Återigen stoppar USA fredsprocessen i Mellanöstern

Sedan USA:s president Donald Trump förra onsdagen bestämde att flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem har bl a omvärldens muslimer reagerat mycket starkt på detta, Trump erkände också Jerusalem som Israels huvudstad:


Vad innebär detta för fredsprocessen i Mellanöstern? Jo, att ingen sådan kan inledas denna gång heller. För precis som vanligt så är det USA som sätter stopp för den. Visst, att staten Israel inte vill ha någon fred i Mellanöstern är ju uppenbart ända sedan inte långt efter andra världskrigets slut då FN med USA i spetsen gav det judiska folket en stat i Mellanöstern utan att prata med de berörda länder som redan fanns där. Själva landet Israel har däremot funnits väldigt länge i världshistorien, men själva staten Israel utropades inte förrän år 1948. Det hör till vanligt folkvett att man innan man beslutar någonting pratar med alla parter och hör vad de har att säga, detta oavsett vad det än gäller.
Men det gjorde varken FN eller USA, och det är just den saken som ligger till grund för allt hat från främst muslimskt håll emot USA. Kort efter att staten Israel hade utropats satte judiska milistrupper igång med att med grova och omfattande illdåd driva bort palestinier, vilket naturligtvis var allt annat än demokratiskt. De som inte ville flytta på sig sköts ihjäl, under 2 dagar dödades hela 8000 palestinier.
Och detta med USA:s och FN:s goda minne dessutom. 
Det är inte konstigt att många anser att Israel är en terrorstat.
Hade inte staten Israel hela tiden haft USA "hållandes kring ryggen" oavsett vilka illdåd som den har begått (och fortsätter att begå) mot den palestinska befolkningen så hade det blivit fred i Mellanöstern för länge sedan. 
Nu kanske en del av er som läser detta blogginlägg uppfattar det som att jag hatar judar? I så fall måste jag göra er besvikna. 
För nej, jag hatar inte judar, däremot tycker jag att rätt ska vara rätt. Illdåd ska det naturligtvis göras någonting åt, detta oavsett vilken sida som begår dem. Det ska vara jämställdhet helt enkelt, man ska behandla båda sidor lika. 
Men det gör inte USA, istället tar man alltid Israels parti och fördömer alltid när palestinier begår terrordåd emot Israel i form av raketer, självmordsbombare osv.
Men hur låter det när den israeliska arme'n begår brott mot mänskligheten emot palestinier? Jo, då låter det så här:

"Ja, det här var ju inte bra."

Men sedan händer inget mer.

Det är också totalt oacceptabelt när judar som inte har något med konflikten i Mellanöstern att göra dras över samma kam som de krafter i Israel som vill ha ett Stor-Israel och som vill ha bort alla palestinier från Mellanöstern (med dessa krafter menar jag sionister, alltså judiska nationalister som t ex Israels premiärminister Benjamin Netanyahu).
Jag tänker nu t ex på när palestinska invandrare under en demonstration i Malmö förra veckan som svar på Donald Trumps besked propagerade för mord på judar . 
Hur kommer det sig att så många politiskt korrekta makthavare blundar för sånt här, i alla fall när den typen av hot kommer från icke-västerländska invandrare? Jo, för att de inte vill stöta sig med sådana. Dessa makthavare är helt enkelt fega och ynkliga kräk.

Men tillbaka till här med Donald Trumps besked om Jerusalem.
Hur ska det kunna bli någon fred i Mellanöstern när det land som har mest att säga till om, alltså USA, inte gör någonting för att medverka till att det blir det?
Det är mycket märkligt att världens största krigsmakt som alltid ska leka världspolis i alla möjliga sammanhang annars inte gör det nu. 
Fast är det egentligen så värst märkligt? Ingen amerikansk president har ju någonsin haft som mål att skapa fred i Mellanöstern, förutom Barack Obama och Donald Trump då.
Eller rättare sagt: Dessa båda herrar sade i samband med att de hade vunnit presidentposten att de skulle göra det, särskilt Barack Obama var mycket tydlig angående detta och Donald Trump var inte otydlig han heller.
Var allt bara skitprat från Obamas och Trumps sida? Eller menade de vad de sade, men inte fick med sig tillräckligt många för att kunna genomföra det?
Eller fanns det någonting annat som var orsaken?
Ja, det tål att tänka på.

Relaterat: