Men det finns tillfällen då man har medkännande och känner medlidande för någon politisk motståndare....även om det så är en vänsterpartist, socialdemokrat, miljöpartist eller moderat.
Moderat, ja....
Idag läste jag nämligen en mycket gripande hyllning till en moderat riksdagsman som för några dagar dog i cancer, hans namn var Johnny Munkhammar.
Oavsett vad man tycker om moderater och deras arbetarfientliga politik så är man i allra högsta grad grovt vanskapt både känslomässigt, medlidandemässigt samt en massa annat som kännetecknar en vanlig människa om man inte lider med den bortgångnes nära och kära (t ex vänner och partikamrater) i det här fallet.
Saxat från NWT:s artikel:
"RIP. I måndags lämnade den moderate riksdagsmannen Johnny Munkhammar det jordiska livet. Den svåra cancer som han kämpat mot i nära tre års tid blev honom till slut övermäktig. Sverige blev därmed en frihetsvän, en optimist och en god människa fattigare."
När man läser artikeln till fullo så gjorde den i alla fall på mig ett starkt och djupt intryck, det var länge sedan som jag läste en sådan fin hyllning till en bortgången människa.
Däremot står den sig slätt i jämförelse med låten "De tystas led" med Völund Smed, låten är en hyllning till saknade vänner som av olika anledningar genom åren har dött.
När jag lyssnade på den låten idag tänkte jag på en ny vän som jag inte har känt så lång tid än men som jag känner starkt för vänskapsmässigt sett, den personen är en utav de snällaste människor som jag har träffat i hela mitt liv.
I honom finns det inget ont, MEN om någon eller några på något sätt skulle göra honom illa och jag får reda på det så.......Jag ska inte utveckla det hela mer än så, men kan väl säga som så här: Har de aldrig haft problem i sitt liv förut så jävlarimej kommer de att få det då! För jag sviker aldrig en vän, det ordet gav jag en gång när jag var i tonåren och mitt ord har jag aldrig svikit.
Men åter tillbaka till cancer.
Finns det någon hemskare sjukdom än den? Nej, det gör det faktiskt inte.
Bara ta en sådan här sak t ex: Alla människor föds fullt naturligt med cancerceller i sina kroppar, så länge dessa celler inte utvecklas är det ingen fara.
Men OM de gör det, ja, då är det kört.
För cancer går inte att stoppa, till slut dör den personen som har cancer av den.
Jag har känt människor som har dött i cancer, har även läst mycket om sjukdomen ifråga.
Dessutom jobbade min mor som sjuksköterska under många år av sitt liv, hon har sett saker angående cancer som skulle få den tuffaste och starkaste person att börja gråta som ett litet barn.
Inte ens aids, digerdöd eller ebolavirus är värre än cancer. Varför? Jo, för att dessa saker inte finns naturligt i våra kroppar från den dag vi föds.
Men det gör cancer, och när dess celler utvecklas, ja, då är det kört.
Läs hyllningen till den moderate riksdagsmannen Johnny Munkhammar på http://www.nwt.se/asikter/ledare/article1153161.ece .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar