onsdag 27 maj 2009

Dödens sjö - The final chapter

(Fortsättning från föregående inlägg)

Grodmän och dykare från kungliga flottan gick ner i den sju kilometer långa reservoarsjöns iskalla vatten. De simmade omkring på bygator som ingen beträtt på 18 år. De simmade in i butiker och hus där tavlorna fortfarande hängde på väggarna och gamla möbler stod och ruttnade på golvet.
Som ett stim hajar undersökte de ruinerna av den gamla bykyrkan.

Till en början hittade de ingenting.

Men en dag simmade grodman Brian Gunnel iväg till ett avlägset hörn av byn.
Plötsligt fick han syn på en vit, naken, ihopkrupen gestalt som vred sig sakta i strömmen. När han rörde sig fram mot den försvann den i mörkret bakom en raserad vägg.
Först trodde han nästan att det var något av de omtalade spökena i sjön. Men plötsligt dök varelsen upp igen.
Han rös bakom sin mask.

Med vidöppna ögon kom den vita gestalten glidande rakt mot honom i vattnet.
Han hade funnit Kathleen Heathcote.....

I mars 1964 stod Bob Adam inför rätta i Nottingham. Han erkände att han kunde ha räddat Kathleen till livet eftersom hon bara var medvetslös när han låste in henne i bilens koffert.
Men han visade inga känslor när han fick se bilder av sitt offer.

Han dömdes till livstids fängelse för mord.

Jaha, det här var slutet på historien om Dödens sjö.
I nästa inlägg är jag tillbaka med ett nytt ämne.

I'll be seeing you.

2 kommentarer:

Karpstryparn sa...

Verkligen en otäck historia det här, den där mördaren borde ha dömts till döden istället. För sådana som han ska inte leva!

Karpstryparn sa...

Hehe, skulle bara kommentera inlägget för att se hur det såg ut.