(Fortsättning från föregående inlägg)
Han lyfte upp flickan och slängde henne som en trasdocka i baksätet på sin bil. Utan att ha en aning om vart han skulle ta vägen började han köra.
Plötsligt hörde han ett högt jämrande från baksätet. Han blev så rädd att han ryckte till och bilen slirade och gled ner i diket.
Diket var lerigt, bilen kunde inte komma upp. Gång på gång rusade han motorn, men bilen stod där den stod.
Nu hade han verkligen fått problem.
Här satt han fast i sin egen bil med ett medvetslöst offer i baksätet.
Kathleen jämrade sig igen och Adam sträckte ut handen för att känna på henne. I det svaga ljuset från instrumentbrädan glimmade någonting.
Det var en lyckoamulett, en S:t Christopher-medalj som skymtade under den sönderslitna blusen.
Med en svordom slet Adam av kedjan och stoppade amuletten i fickan. Det var han som behövde tur, inte hon.
En bil kom körande förbi i mörkret.
Adam dök ner under ratten för att inte bli upptäckt.
(Slut på del 3, fortsättning följer i nästa inlägg)
En av Sveriges bästa nationella bloggar - bloggen för dig som gillar samhällskritiska och granskande inlägg med en ibland komisk underton. Dess ägare startade sin första blogg redan sommaren 2003, och har sedan dess blivit en välkänd bloggare inom den svenska bloggosfären. Det av bloggens inlägg som har fått flest läsare hade på bara en vecka hela 47 000 läsare.
Min blogglista
onsdag 20 maj 2009
Dödens sjö del 3
Etiketter:
amulett,
baksäte,
bilar,
Bob Adam,
dike,
dödens sjö,
jämrande,
Karpstryparn,
Karpstryparn II,
Kathleen,
medalj,
offer,
S.t Christopher,
trasdocka
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Nu börjar det bli spännande. Men serien började ruggigt, tänkte på det där med t ex de ruttnande träkors. Uuuuuuh, det ryyyyser i mig bara jag tänker på det! Kan se det framför mig.
bra skrivet, nu längtar jag tills fredag kramar biggan
Svar till Göken: Ja, det är en otäck historia det här.
Svar till biggan: Tackar, del 4 kommer ikväll.
Skicka en kommentar