tisdag 18 juni 2013

Varför hyllade Stefan Löfven en partikamrat som han hatar?

I söndags hyllade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven på den värmländska orten Ransäter en person som han inte borde ha hyllat, med tanke på vilken sorts person som Stefan Löfven själv är.
Löfven hyllade då nämligen en av Socialdemokraternas förra partiledare, nämligen Tage Erlander.

Visst, Stefan Löfven hade visserligen några poänger i sin hyllning, men han sade också emot sig själv på samtliga punkter.
De punkter som jag tänker på var närmare bestämt att hålla ihop sitt parti och att ha humor.
Men med tanke på att Löfven är högerinriktad och att han därmed har svårt att ha hålla ihop sitt partis båda vänsterfalanger och högerfalanger så går hans prat om att hålla ihop ett parti inte alls ihop, som bekant går ju aldrig höger och vänster ihop.
Man kan ju t ex inte bjuda ut sin högerhand på middag om man är åt vänster, eller tvärtom om man är åt höger.
Inte heller punkt 2, alltså humoregenskapen, lyckades Löfven vara trovärdig i, mest då på grund av att han själv är en av riksdagens mest humorlösa och "träiga" politiker.
Han slår till och med både Centerpartiets Annie Lööf och Moderaternas Fredrik Reinfeldt på den punkten, detta trots att de inte ens vet vad humor är.
Men punkt 3 då, alltså den om framtidstro? Jo, visst har Socialdemokraternas högerinriktade partiledare framtidstro, hans problem är bara att han inte vet hur hans parti ska komma någon vart.
För det räcker inte med att hela tiden "kasta skit" på sina politiska motståndare utan att föra fram sin egen politik, vilket för övrigt är någonting som hans motståndare på högerkanten (alltså Fredrik Reinfeldt) är bra på. Alltså är Reinfeldt lika bra på den punkten som en annan av sossarnas tidigare partiledare, nämligen Göran Persson, var.
Så frågan är hur mycket motståndare Reinfeldt och Löfven egentligen är, eller om de mest "hoppar i säng" med varandra då och då.
Ja, vem vet vad som egentligen försiggår i dessa bådas riksdagsrum, att delta i riksdagsdebatter titt som tätt blir nog i längden ganska tråkigt. Därför är det bra med lite variation, kanske t ex i form av några "dajmkryss" med lite latexgrejor till, samt ett antal stön till, naturligtvis bildligt talat då.
"Eggande" som eggande alltså.

Men åter tillbaka till Stefan Löfvens motsägelsefulla hyllning av Tage Erlander.
Det märkligaste utav allt är ju punkt 4, alltså den som Löfven varken brydde sig om eller tänkte på, nämligen Erlanders vilja att bevara det svenska (t ex kulturen, traditioner, språket samt mycket annat), Sverige och svenskarna.
För Erlander var ju knappast för mångkultur och massinvandring, istället ville han skydda Sverige från sådana.
Så med tanke på att Stefan Löfven är en vidrig mångkultur- och invandringsextremist (samt också naturligtvis en antidemokratisk sådan, precis som alla sådana är), och därmed går tvärt emot Erlanders egenskaper även på denna punkt, så kunde han lika gärna ha hyllat sin mest hatade politiska motståndare i riksdagen, nämligen Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Läs mer om Löfvens motsägelsefulla hyllning till Erlander på t ex följande:

http://www.vf.se/nyheter/munkfors/lofven-hyllade-erlander ,

http://nwt.se/munkfors/article1326995.ece

och

http://www.sverigesdagblad.se/lofven-hyllade-erlander/ .

2 kommentarer:

kk sa...

Vad väntar man sig av en bortbyting?

Karpstryparn sa...

Svar till kk: Precis.