fredag 29 maj 2009

Inga av oss får finnas kvar

Nu ska det handla om islam och många muslimers inställning till saker och ting. Det är alltså frågan om ett känsligt ämne, som dock ändå egentligen inte är så värst känsligt.

Fast å andra sidan kan man ju inte ens peta på en muslim, utan att anklagelser om rasism och nazism omedelbart brukar komma.

"Ej du, du peta på mig va, jävla rasse va. Du vara nazist, va!"

På tal om att vara nazist så har muslimer fortfarande mycket kopplingar till nazismen, jag återkommer till det senare i detta inlägg.

Innan jag går vidare i detta inlägg så ska jag bara nämna att det som står i det inte är varesig hets mot folkgrupp, rasistiskt eller nazistiskt. Ni som anser någonting annat är i starkt behov av en genomgående psykisk undersökning.

För det som står i mitt inlägg är grundlagsskyddat. Har ni några synpunkter så lämna dem i en kommentar till inlägget.

Sådär, nu var det dags, och då fortsätter jag i inlägget.

När det gäller islam så är denna religion ett hot mot den västerländska delen av världen. Men visst, det finns ju sådana som inte är fanatiska och de är ju precis som alla andra människor men de som är fanatiska är farliga.
För någon månad sedan så gick det ett program på tv där en muslim/islamist sade att deras mål är att ta över världen och att få folk att konvertera till islam. Jag minns dock inte vad programmet hette.

Det sjukaste av allt med dessa religiösa fanatiker är att de inte fattar att alla religioner har mycket gemensamt och att det i stort sett är bara namnen på gudar och profeter som skiljer dem åt. Att dessa människor ändå fortsätter att hata och säga att den ena eller den andra har fel efter århundraden av religiösa krig säger ju en hel del om vad det är för sjuka människor som utger sig för att göra saker i guds namn.

En sak till med muslimerna som folk inte tänker på är ju deras judehat som alltid har funnits hos de flesta av muslimerna. Att muslimerna dessutom hade en av de största SS-divisionerna under andra världskriget och att tusentals muslimer än i dag tycker att Hitler var bra är det ingen som tänker på.

De flesta uttrycker ett starkt judehat och gillande av Adolf Hitler. De hatar de flesta folkslag, inte bara judar, utan de hatar också t ex svarta och de hatar svenskar också.

Muslimer är ofta fientliga mot Sverige som stat och visar ingen tacksamhet för det som de fått. Istället för att visa tacksamhet så vill de få bort det svenska som finns i samhället och anklagar oss svenskar för rasism så fort vi ifrågasätter minsta lilla sak.

Givetvis är inte alla muslimer sådana, men de flesta är det. Men detta skiter etablissemanget fullständigt i, både när det gäller t ex det massmedia och riksdagspartierna.
Både regeringen och de övriga riksdagspartierna ger invandrare mer fördelar och lättare till en massa saker än de ger svenskarna vilket leder till att vi svenskar börjar känna oss utanför i vårt eget land.

Med andra ord så har riksdagspartierna och andra makthavare som mål att svenskarna ska bli en minoritet i sitt eget land och så småningom förintas helt och hållet som folk.

För så ser planeringen ut.

När det gäller den muslimska SS-divisionen så finns den faktiskt på sätt och vis fortfarande kvar, skillnaden är bara att den heter någonting helt annat idag och att den är mer västerländskt och världsinriktad än den var under andra världskriget.

I Sverige finns det en del galna svenskar som vill bana väg för dem, och varesig om de tänker på det eller inte så bidrar de till att muslimer får mer makt i Sverige.

Men vem är då i så fall ledare för den division som finns representerad i Sverige? Jo, socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin, som i folkmun brukar kallas för Mona Muslim.

Hon är ju aldrig sen att ta vissa invandrargrupper i försvar så fort det är någonting.

Men hon tycks ha glömt bort en viktig sak, nämligen en folkgrupp som heter judar.

För vad händer om muslimer och judar ställs mot varandra i Sverige? Det sker ju förresten redan i viss mån, vilket innebär att det börjar bli dags för henne att välja sida.

Hennes problem är bara att hon inte kommer att kunna göra det.

Och om hon nu väljer sida så blir hon anklagad för att vara rasist och invandrarhatare ifrån den motsatta, oavsett vilken det än är.

När det gäller många muslimers inställning till andra folkgrupper så kommer jag att tänka på en låt med det gamla punkbandet KSMB.

En av dess texter lyder så här:

Ur sina hålor kryper de fram, skriker ut sitt hat emot allt
Negrer, zigenare, judar och bögar, inga av oss får finnas kvar

Jag tycker att det här säger ganska mycket om muslimers inställning till andra människor.

Vad tycker ni?

torsdag 28 maj 2009

ABF avbryter samarbete med terroristnätverk

I förra helgen så misshandlades en folkpartistisk valarbetare utav ett gäng antidemokrater ifrån det kända terroristnätverket Nätverket mot rasism.

En artikel om händelsen finns någonstans på http://www.politikerbloggen.se.

På grund utav denna misshandel så har nu ABF i Stockholm avbrutit allt samarbete med NMR, alltså Nätverket mot rasism.

Så här löd artikeln om hur ABF Stockholm agerade när de fick reda på det inträffade:

Det var i tisdags som Lotta Edholm i en debattartikel på Politikerbloggen berättade om hur en valarbetare från folkpartiet blivit överfallen och misshandlad av representanter från Nätverket mot rasism.

Av artikeln framgick också att ABF i Stockholm samarbetar med Nätverket mot rasism, i vilket den svenska terrorgruppen AFA ingår.

Nu backar ABF i ett pressmeddelande — och Lotta Edholm tackar i sin blogg:

ABF Stockholm skriver i sitt pressmeddelande att de” fick igår veta att det förekommit bråk, förstörelse och misshandel under en manifestation anordnad av Nätverket Mot Rasism i Skärholmen under föregående helg…” och fortsätter med att ” Det har också kommit till vår kännedom att i Nätverket Mot Rasism ingår bland andra Antifascistisk Aktion. Antifascistisk Aktion är en våldsorganisation som ABF Stockholm inte i något sammanhang vill sammankopplas med och hade vi vetat att denna organisation är en del av Nätverket Mot Rasism hade vi inte ställt upp vare sig med lokal eller som medarrangör. ”.

Jag konstaterade i min artikel att ”Det är dags att det demokratiska samhället säger ifrån genom att inte ens ge dem ett lillfinger av hjälp. Ett första steg vore att ABF i Stockholm stoppar samarbetet med Nätverket mot rasism”.

ABF Stockholm har gjort en klok bedömning när man nu avbrutit samarbetet.

Ja, De gjorde ju det enda rätta, men egentligen så borde de aldrig ha inlett ett samarbete med ett nätverk som har som mål att krossa demokratin och allt det som innefattas utav den.

Förhoppningsvis så blir det här en nyttig läxa för ABF.

onsdag 27 maj 2009

Dödens sjö - The final chapter

(Fortsättning från föregående inlägg)

Grodmän och dykare från kungliga flottan gick ner i den sju kilometer långa reservoarsjöns iskalla vatten. De simmade omkring på bygator som ingen beträtt på 18 år. De simmade in i butiker och hus där tavlorna fortfarande hängde på väggarna och gamla möbler stod och ruttnade på golvet.
Som ett stim hajar undersökte de ruinerna av den gamla bykyrkan.

Till en början hittade de ingenting.

Men en dag simmade grodman Brian Gunnel iväg till ett avlägset hörn av byn.
Plötsligt fick han syn på en vit, naken, ihopkrupen gestalt som vred sig sakta i strömmen. När han rörde sig fram mot den försvann den i mörkret bakom en raserad vägg.
Först trodde han nästan att det var något av de omtalade spökena i sjön. Men plötsligt dök varelsen upp igen.
Han rös bakom sin mask.

Med vidöppna ögon kom den vita gestalten glidande rakt mot honom i vattnet.
Han hade funnit Kathleen Heathcote.....

I mars 1964 stod Bob Adam inför rätta i Nottingham. Han erkände att han kunde ha räddat Kathleen till livet eftersom hon bara var medvetslös när han låste in henne i bilens koffert.
Men han visade inga känslor när han fick se bilder av sitt offer.

Han dömdes till livstids fängelse för mord.

Jaha, det här var slutet på historien om Dödens sjö.
I nästa inlägg är jag tillbaka med ett nytt ämne.

I'll be seeing you.

måndag 25 maj 2009

Dödens sjö del 5

(Fortsättning från föregående inlägg)

Han såg sig om. Ingenting rörde sig på vägen, allt verkade stilla.
Då öppnade han bakluckan, drog ut den hopkrökta kroppen och slet av kläderna. Sedan slängde han flickan i det kalla vattnet. Han väntade tills vattenytan lugnat sig, såg hur kroppen flöt iväg i strömmen och slutligen sjönk.

Kläderna slängde han ur bilen ett stycke längre bort. Sedan hämtade han upp fru och svärmor vid bingohallen och körde hem dem som om ingenting hänt.

Samma dag hade polisen börjat söka efter den försvunna Kathleen. Ganska snart stod det klart att hon måste ha mördats.
Hennes glasögon, handskar och paraply hittades på soptippen.
Dessutom fann man en vass kökskniv som gjorde polisen misstänksam. Senare visade det sig att den ingenting hade med Kathleens mord att göra. Dödsorsaken var strypning.
Nära fynden av hennes personliga tillhörigheter fann polisen också tydliga spår av att en strid hade utkämpats.

Bob Adam var en av många som förhördes av polisen i kolgruvesamhället. Han svarade undvikande och verkade illa till mods, vilket gjorde att man beslöt göra en husrannsakan i hans hem.
Det första polisen hittade var Kathleens S:t Christopheramulett.

Adam bröt samman och erkände vad som hade hänt. Men han vägrade tala om vad han gjort med den döda kroppen.

Då fick överkonstapel Alec Shand en ide'.

(Slut på del 5, den avslutande delen kommer på onsdag)

fredag 22 maj 2009

Dödens sjö del 4

(Fortsättning från föregående inlägg)

Bilen försvann, men han förstod att han måste därifrån och det kvickt. Han kände paniken växa när han steg ur bilen och gick och öppnade bakluckan.
Sedan slet han ut Kathleen ur baksätet, lade henne i kofferten och stängde bakluckan.
Han slog av motorn, låste bilen och sprang hela vägen hem. I morgon skulle han försöka få upp bilen ur diket. Flickan var kanske vid medvetande då.
Då kunde han helt enkelt låta henne löpa. Kanske.

Det blev en orolig natt för Adam. I gryningen var han uppe och tillbaka på soptippen.
Bilen stod där fortfarande, ingen tycktes ha ägnat den något intresse. Och nu hade leran i diket torkat, han lyckades köra upp bilen på vägen igen.
Men det var för sent. När han öppnade bakluckan var Kathleen död.
Hon låg i hopkrupen ställning och kroppen var kall.
Det fanns bara en sak att göra. Han måste låta flickan ligga kvar i bilens bagageutrymme tills han hittade ett ställe att göra sig av med henne.

Det blev ett mardrömsdygn för Bob Adam. Efter arbetets slut måste han som vanligt varje vecka köra sin fru och sin svärmor till bingohallen. De satt i baksätet och pratade glatt om det väntade barnet, utan att ha en aning om att de satt nästan rakt ovanför en död kvinna.

Adam satt vid ratten och stirrade ut genom vindrutan. Aldrig i sitt liv hade han kört med sådan försiktighet, han vågade ju inte riskera att bli stoppad av polis. Hela tiden funderade han över hur han skulle klara sig ur knipan.

I samma stund som han lämnade av hustru och svärmor vid bingohallen fann han svaret.
Han stönade av lättnad. Nu visste han vad han skulle göra med kroppen. Lugnt och försiktigt körde han ut från staden. Han tog den långa, slingrande bergsvägen upp mot den dystra vattenreservoaren.
Han körde ut på viadukten som löpte över en del av sjön.
Där under låg den dränkta byn.

(Slut på del 4, spännande fortsättning följer i nästa inlägg som kommer på måndag)

onsdag 20 maj 2009

Dödens sjö del 3

(Fortsättning från föregående inlägg)

Han lyfte upp flickan och slängde henne som en trasdocka i baksätet på sin bil. Utan att ha en aning om vart han skulle ta vägen började han köra.
Plötsligt hörde han ett högt jämrande från baksätet. Han blev så rädd att han ryckte till och bilen slirade och gled ner i diket.

Diket var lerigt, bilen kunde inte komma upp. Gång på gång rusade han motorn, men bilen stod där den stod.
Nu hade han verkligen fått problem.
Här satt han fast i sin egen bil med ett medvetslöst offer i baksätet.

Kathleen jämrade sig igen och Adam sträckte ut handen för att känna på henne. I det svaga ljuset från instrumentbrädan glimmade någonting.

Det var en lyckoamulett, en S:t Christopher-medalj som skymtade under den sönderslitna blusen.
Med en svordom slet Adam av kedjan och stoppade amuletten i fickan. Det var han som behövde tur, inte hon.

En bil kom körande förbi i mörkret.
Adam dök ner under ratten för att inte bli upptäckt.

(Slut på del 3, fortsättning följer i nästa inlägg)

lördag 16 maj 2009

Dödens sjö del 2

(Fortsättning från föregånde inlägg)

Bob Adam hade varit på en danstillställning den kvällen. Där hemma väntade hans hustru som snart skulle föda deras första barn.
Men den här kvällen hade han gått på jakt, och han trodde att han fått napp. I sista minuten hade flickan backat ur - och nu var han rasande. Han skulle ha sig en kvinna, vem som helst och var som helst i mörkret.

Och i regnet och mörkret mötte han Kathleen.....

Hon kämpade emot allt vad krafterna tilllät. Men hon hade inte en chans.
Bob Adam var kolgruvearbetare och hade tyngdlyftning som hobby, han hade knappast ens behövt ta stryptag på henne.

Efter våldtäkten låg hans offer medvetslös på marken. Adam insåg vad han hade gjort.

Vad skulle han nu ta sig till?

Skulle han bara lämna henne där i regnet?

(Slut på del 2, fortsättning följer i nästa inlägg)

torsdag 14 maj 2009

Dödens sjö

Nu är dags för någonting makabert.

Det ska handla om ett mord som skedde en kall novemberkväll 1963 i närheten av staden Mansfield i England.

Artikeln är hämtad ifrån en tidning som heter Krim Extra och som enligt uppgift fanns ifrån 2004 till 2006, den ersattes sedan av tidningen Misstänkt.

Detta är första delen i en serie bestående av 9 delar.
Varje inlägg är varsin del och jag har valt att lägga upp det så för att det inte ska bli en jobbig läsning för er som vill läsa serien.

Nu startar första delen i serien om dödens sjö.

Rubriken till artikeln lyder följande:

Mördaren dolde sitt offer djupt i dödens sjö

Nu börjar berättelsen.

Sjön gör ett dystert, nästan skrämmande intryck där den sträcker sig som en fjord djupt in i berget Kinder Scout. Kusligheten är oförklarig, för det är dödens sjö.
För många år sedan vattenfylldes den fridfulla dalen för att skapa en reservoar. Invånarna i byn Ashopton evakuerades - men de döda på kyrkogården stannade kvar.

De finns där fortfarande. 60 meter under den kalla, svarta vattenytan vilar de under söndervittrade gravstenar och ruttnande träkors.

När vinterstormarna sveper över berget och rör upp sjöns yta kan man ibland höra vemodiga klämtningar. Det är vattnets strömmar som sätter den dränkta kyrkans klocka i rörelse.
Då gör folk korstecknet, för de tror att klangen förebådar död, att de döda har rest sig upp och vandrar omkring på bygatorna i vattendjupet.

Den melankoliska klockringningen hördes över sjön en kall novemberkväll 1963 - en kväll då en ung flicka skulle dö....

Katleen Heathcote, en söt brunett, hade varit tillsammans med sin pojkvän i den närbelägna lilla staden Mansfield.
Efter en sista godnattkyss begav hon sig hemåt. Regnet vräkte ner och det blåste hårt så Kathleen beslöt att ta genvägen tvärs över soptippen.

Hon slog raskt upp paraplyet och travade raskt iväg i det piskande regnet. Nu hade hon bara några minuters promenad hem.
Sedan skulle hon slå sig ner framför brasan och prata med sin mor om sitt förestående bröllop.

Men Kathleen nådde aldrig hemmet....

(Slut på del 1, fortsättning följer i nästa inlägg)

onsdag 13 maj 2009

Sanningar och lögner om den svenska nynazismen

Viking Södergren gick med i Nationalsocialistisk front som 14-åring och därifrån vidare till SMR. I programmet ”Adaktusson” i TV 8 i går kväll berättade han om en toppstyrd organisation och ett systematiskt våld mot invandrare, homosexuella och judar, eller vem som helst som uppfattas som retsam. Bland annat sökte han och kamraterna upp homosexuella i Malmö slottspark för att misshandla dem.

– Jag vill att det ska komma fram att det inte är någon dans på rosor i den här rörelsen, den är som en stor sekt. Man byggde upp en stor bubbla med folk som tyckte och tänkte likadant, sade han.


På Adaktussons fråga om han inte är rädd svarade Viking Södergren att han är beredd på att råka illa ut.

– Men samtidigt får jag i alla fall fram sanningen.

Johan Olsson som är chefsanalytiker på Säkerhetspolisen sade till Metro att SMR är en av de mer radikala grupperna i vit makt-miljön.

– Det gjordes ett relativt stort vapenbeslag förra året som härrördes till dem.

Ja, detta program sändes alltså på TV8 igår.

Såg ni programmet?

Det gjorde i alla fall jag, och jag spelade in det.

Men för att ha varit en person som har varit aktiv inom NS-rörelsen, alltså nynazismen, i Sverige så trodde man ju att denne Viking skulle tala om saker och ting som gällde den svenska NS-rörelsen i allmänhet, vilket dock visade sig att han inte gjorde.

Istället berättade han i c:a hälften av programmet sin egen uppfattning om den, i hans fall då Svenska Motåndsrörerelsen och Nationalsocialistisk Front.

Nationalsocialistisk Front finns förresten inte längre till namnet, istället ersattes detta i år av namnet Folkfronten.

Folkfronten skiljer sig en hel del ifrån NSF, alltså Nationalsocialistisk Front, t ex har partiet börjat engagera sig i andra samhällsämnen än det mångkulturella samhällets och invandringens nackdelar.

Om ni själva vill ta en titt på deras hemsida så är adressen http://www.folkfronten.nu .

När Viking gick med i NSF så kanske partiet/organisationen var våldsinriktad, men så är det inte idag.

Istället har NSF under 2000-talet ansträngt sig för att med demokratiska medel komma någon vart, de senaste åren har partiet engagerat sig i politiska val och nått framgång i olika delar av landet.

SMR däremot gör inte samma sak som Folkfronten gör, det finns stora skillnader mellan dessa båda organisationer.

SMR anser t ex att Folkfronten bara är intresserad av profithunger, åtminstone var det så när NSF fanns, medan NSF ansåg att SMR förstörde för NS-rörelsen i Sverige.

Hur det är idag vet jag dock inte, men jag gissar på att samma inställning finns kvar från båda håll fortfarande.

När det gäller Viking själv så drog han både Folkfronten och SMR över samma kam, bl a menade han att båda organisatioerna hade Adolf Hitler som förebild.

Snacka om att dra alla individer över en och samma kam.

Hur kan han veta vad alla människor i dessa grupperingar tänker och tycker?

När det gäller Folkfronten så vet jag många personer som inte är särskilt extrema, istället är det frågan om trevliga människor med förnuft som grundar sina åsikter och värderingar på sakligheter.

Hur kan jag då veta detta?

Vi kan säga så här: De källor som jag har är säkra, väldigt säkra till och med.

Det rör sig nämligen om personliga erfarenheter.

Nu tänker kanske någon "Men då är han ju nazist".

Ni som tänker så har dock fel, man är inte nazist bara för att man har haft med nazister att göra.

Om så vore så skulle ju de flesta medlemmar i den vänsterextrema, våldsamma och terroristaktiga organisationen Antifascistisk Aktion vara nazister.

För det finns ju många olika beskrivningar för uttrycket "haft att göra med".

Nej, däremot är jag starkt nationalistisk.

Och då så var då dags igen för den trångsynta okunnigheten......."Han ÄR nazist!".

Lär er någonting för helvete, istället för att tumma på er redan inkokta och förkolnade hjärncellsröta.

Men men, nu åter till Viking.

Med tanke på vad han igår sade om SMR i programmet Adaktusson så lär han få ett pris på sitt huvud. Säkert kommer det nog snart att dyka upp någon artikel om honom på SMR:s nyhetsorgan på internet, jag är inte förvånad om så sker.

För förräderi accepteras inte i NS-organisationer.

Sådana har dock inte monopol på detta, ånej, detta gäller även i t ex kriminella mc-gäng.

Å andra sidan vet Viking att han kan råka illa ut, han är ju beredd på det.

Men om jag hade varit honom så hade jag tänkt ett steg längre.

Hur skulle hans flickvän reagera om någonting skulle hända? Eller hans familj? Hans släkt? Vänner? Andra som bryr sig?

Ja, det är väl knappast särskilt svårt att räkna ut.

Det är ju bara att gå till sig själv.

tisdag 12 maj 2009

Mona Sahlin är för misshandel mot oliktänkande

Även om det här med att Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin, eller Demona som hon kallas för ibland, är för misshandel emot oliktänkande, ett exempel på att hon är det är ju när invandrare misshandlar svenskar som inte tycker som hon i olika frågor, så tål det faktiskt att upprepas.

Ett utav de senaste exemplen på att hon är för våld när det gäller personer som inte har samma uppfattning som hon själv är ett yttrande som hon för några månader sedan fällde om Folkpartiets ledare Jan Björklund.

Så här sade hon i en intervju i Lärarnas tidning: "Om någon påstår att jag är inspirerad av Jan Björklund så kommer jag att slå den personen hårt i huvudet, för så är det inte."

Ett annat exempel skedde på 1:a maj i radions P1 då Mona Sahlin sade att man ska låsa in Jan Björklund i ett rum i en källare och slänga bort nyckeln.

Är sossarnas debattnivå så låg, eller vill hon återinföra våld i skolan?

Eller vill hon införa de gamla kommunistfasonerna att bestraffa oliktänkande?

Med en sådan inställning och en sådan partiledare så är det inte konstigt att Socialdemokraterna är på väg att göra sitt absolut sämsta val någonsin ända sedan Per-Albin Hanssons dagar på 30-talet.

Mona Sahlin är en stor skam för alla Sveriges socialdemokrater.

Men det klart, hon måste ju ha blivit hjärntvättad på alla möjliga sätt vid det här laget, för annars skulle hon inte säga sådana stolligheter som hon har gjort genom åren.

T ex hennes svenskfientliga tal om att svenskarna inte har några traditioner förutom "midsommarfirande och andra töntiga saker" och att "vi svenskar verkligen längtar till sådana områden som Rosengård, Fittja, Tensta osv" säger ju allt.

Snart säger hon väl att alla svenska kvinnors dröm, både unga och gamla, är att bli gruppvåldtagna så till den grad att de måste amputtera hela underlivet för att inte få spanska sjukan!

Ja, ingenting förvånar mig längre när det gäller denna extremt verklighetsfrämmande och fullständigt idiotiska villfarelse till skam för hela svenska folket.

För även om det vid det här laget har kommit fram både det ena och det andra om fröken Sahlin så lyser det fortfarande med sin frånvaro om hur många gånger som hon har suttit inspärrad på hipsan och när hon senast blev utsläppt.

Hmmmm......jag tror nog att det igen börjar bli dags för en välgrundad inskrivning.

Men så värst välgrundad behöver den nog ändå inte vara, det räcker ju alldeles utmärkt med de saker som hon redan har sagt, t ex de om Jan Björklund.

Nej, in med henne på hispan bara, men låt henne nu den här gången för sjutton stanna där för gott!

lördag 9 maj 2009

Våldtagen PÅ internet

Förra veckan så myntade någon i kommentarsfältet till en blogg som jag brukar besöka uttrycket "karpad", personen ifråga syftade på att jag då och då lämnar kommentarer till inlägg i den som jag tycker är intressanta.

Enligt personen så "karpade" jag alltså bloggen, och personen ansåg sig på grund utav detta inte kunna lämna en länk till sin egen blogg eftersom han då skulle "riskera" att bli "karpad".

Det här var bland det löjligaste som jag har hört på länge.

Hittar man ett intressant inlägg, oavsett i vilken blogg det än är, så kommenterar man det ju.

Så vad är det för konstigt med detta?

Svaret på den frågan är naturligtvis ingenting alls.

Fast det klart, om man resonerar som den personen gjorde så kan jag i viss mån förstå att det ibland kan uppstå situationer som är lite konstiga, beroende på vad ens blogg heter.

Tänk om man skulle få besök i ens blogg utav en person vars blogg heter Sparken, ja, då blir man ju nersparkad.

Aj aj AAAAAAAAAAAAAAAAAAJ!!!!! Det gjorde riktigt ont det där! You've better watch out, his coming for YOU!

Eller tänk om personens blogg heter t ex Idioti? Ja, då får man ju besök utav en idiot istället.

Värre är dock om bloggen handlar om våldtäkter.

För vad händer då? Jo, då blir man ju våldtagen istället!

Ja, cyberrymden, bloggosfären och annat på internet kan verkligen röra till det ordentligt.

Fast det klart, om man får välja mellan att t ex bli misshandlad i verkliga livet eller att bli det på internet så inte fasen väljer man det i verkliga livet.

För på internet gör det inte ont fysiskt i alla fall.

Ja, på internet finns det verkligen gott om uttryck som är förödande om de omsätts i praktiken.

Så nu, polisen, här har ni chansen om ni verkligen vill förebygga brott.

Börja förebygga dem på internet!

onsdag 6 maj 2009

Vi människor borde utrotas

Att rovdjurshatarna har som målsättning att utrota rovdjuren, oavsett om det är vessla eller varg, är helt klart. Men rovdjuren och alla andra djur gör bara vad de måste för att fortsätta leva, nämligen att äta.

Det är ju naturens lag - att äta eller att ätas.

Men avskummen som vill ha bort rovdjuren tycks inte känna till detta.

Ja, det är mycket som man inte förstår när det gäller "the shame on two legs".

Men om de nu så gärna vill ha bort rovdjuren, varför börjar de då inte skjuta människor, däribland sig själva?

För om det är några rovdjur som ska bort så är det vi människor.

Människan är det värsta, största och farligaste rovdjuret som någonsin har funnits på denna jord, i alla fall Homo sapiens sapiens, alltså nutidsmänniskan.

Vi är alldeles för högt utvecklade för att det ska vara bra för vår jord, miljön, naturen, alla djur, alla växter m.m.

Men det kommer en dag när människan försvinner ifrån jordens yta, och när detta har skett så börjar vår jord och allt som innefattas av den att läka.

Så småningom kommer det tomrum som uppstod när människan försvann att fyllas av andra varelser, och jorden kommer då att bli den bra värld som den var innan den moderna människan uppstod som art.

Ärligt talat borde människan ha dött ut i och med den sista människoarten innan Cro Magnon-människan, alltså föregångaren till oss, uppstod.

För om det inte hade varit för nutidsmänniskan, alltså arten Homo sapiens sapiens som vi alla tillhör, så hade inte världen blivit vad den är idag.

Vi borde utrotas, ty vi är de ondaste av de onda.

Alla andra djur dödar för att leva.

Men vad gör vi människor? Jo, vi dödar för att utrota, oavsett om vi tänker på det eller inte.

Därför är det vi som ska bort, inte några andra.

Det här kanske låter som om jag hatar människor, däribland mig själv.

Men om ni tror det så tror ni fel.

Nej, jag säger bara hur det ligger till.

Take it or leave it!

tisdag 5 maj 2009

Hur skulle det se ut om pedofiler fick "komma in bakvägen"?

När en person som har begått ett så pass allvarligt brott att han eller hon har suttit i fängelse för det, och efter avtjänat straff ska ut i samhället, så är det mycket som måste göras för att personen ska löpa så liten risk som möjligt att återfalla i brottslighet.

Ibland lyckas det och ibland lyckas det inte.

Mycket beror på de åtgärder som görs, men framför allt så är det brottslingen som måste försöka ge allt för att det ska gå.

Till att börja med måste viljan att komma någon vart finnas, och finns den så är det mycket som är vunnet.

Det finns ett ordspråk som heter "Med viljan kan man förflytta berg", och även om det inte stämmer bokstavligt talat så ligger det ändå väldigt mycket sanning i det.

Men när det t ex är frågan om att den före detta brottslingen söker tillstånd till ett jobb som inte är lämpligt att jobba med, beroende på vad personen har suttit inne för, så brukar samhället säga stopp.

Ett exempel på detta stod idag i form utav en artikel på TV4:s text-tv. Den löd så här:

Dubbelmördare får inte köra taxi

En Kronobergsbo som tidigare dömts för sexuellt tvång och dubbelmord har sökt tillstånd för att köra taxi, men fått avslag i två instanser, skriver Smålandsposten.

Mannen dömdes 1992 till livstids fängelse, vilket senare omvandlades till fängelse i 25 år. Han frigavs villkorligt i år efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff, och vill nu arbeta som taxichaufför.

Men både länsstyrelsen och länsrätten har avslagit ansökan.

Vad kan man säga om detta?

Ja, det enda är väl i så fall att om han hade fått tillstånd att få jobba som taxichaufför så hade det varit som att låta en pedofil "komma in bakvägen" på en förskola för småpojkar!

söndag 3 maj 2009

Problemet med kamphundar är inte problemet med kamphundar

När man, som jag gör, håller sig underrättad om vad som sägs, hörs och skrivs här och var, t ex i olika sorters media, så dyker det då och då upp händelser om s k kamphundar som attackerar både människor och djur. Det sistnämnda brukar oftast gälla andra hundar.

Men hur ofta hör man om att någon kamphund har attackerat eller bitit ihjäl t ex ormar eller råttor?

Sådana saker sker med all säkerhet ännu oftare än attacker mot människor, hundar eller katter. Det är bara det att sådant skrivs det inte om, eftersom det inte säljer.

Men jag har dock att svårt att tro att det inte skulle skrivas någonting om en kamphund attackerade en skallerorm, i det fallet skulle då naturligtvis vara frågan om att någon person hade denna orm som husdjur.

Man kan ju se rubriken framför sig:

Kamphund attackerade skallerorm - dog

För inte ens en kamphund är så vildsint att den ger sig på en skallerorm, skallerormar varnar ju nästan alltid innan de hugger och även en kamphund lär lystra till skallerormskallrans ljud.

När det gäller husdjur så finns det förresten nästan ingen gräns för vilken sorts djur som man kan ha, även om jag ännu inte har hört om någon tokstolle som har mikroskopiska trikinmaskar som husdjur.

Husdjur och husdjur förresten, ska man ha trikiner så är den bästa miljön för dem antingen infekterat kött eller människokroppen.

Men vem sjutton vill ha en massa ruttet kött i terrariet? Och vem har hört om terrarium för trikiner?

Och om det nu, mot all förmodan, finns sådana, vilka mått ska då ett sådant ha?

Kanske måtten 1 x 1 cm? Trikiner är ju som sagt djur som man bara kan se i mikroskop.

Men visst, det går ju att ha dem i ens kropp också.

Fast det klart, då dör man ju, eftersom "trikininkies" (ja, man kallar ju t ex musungar för pinkies) när de kläcks ur sina kapslar avsöndrar mycket starka gifter som gör att de personer som har sådana i sina tarmväggar dör.

För det finns nämligen fortfarande inte något botemedel emot detta.

När det gäller själva kapslarna så kan man jämföra dem lite grann med cyanidkapslar.

Men men, åter till det här med kamphundar.

Ordet kamphund är verkligen en mycket konstig benämning.

Undrar vem som har kommit på detta ord?

Ja, uppenbarligen så måste det vara ett inkokt stolpskott som hatar t ex dobermans och rottweilers.

Men som alla, eller i alla fall de flesta, vet så är inte kamphund en djurras, utan samlingsnamnet på olika hundar som kan vara farliga för människor.

Farliga och farliga förresten, det är inte kamphundarna som är farliga utan ägarna till dem som uppfostrar och tränar dem till att bli farliga. Folk som håller på sådant ska inte få ha hundar över huvudtaget, nej, de ska beläggas med hundförbud för evig tid.

Den hund som är mest utpekad som kamphund är ju pitbullen, men jag tycker att dess rykte som farlig är starkt överdrivet.

Om det är det någon som är farlig så är det hundens ägare, i alla fall om han eller hon tränar och uppfostrar hunden till att bli aggressiv och farlig.

Jag känner ett par som har en pitbull, känner förresten flera som har pitbulls. Dessa hundar är jättesnälla, men så ägs de också utav människor som verkligen bryr sig om sina hundar och som är måna om att de har det bra.

När det gäller farliga hundar så borde ettriga hundar som t ex chihuahua och taxar ingå i kamphundarnas "familj". För de kan bitas ganska rejält de också, och är många gånger väldigt aggressiva och ettriga utav själva faan.

Ett exempel: En granne till mig har en chihuahua som hugger så fort som man sträcker fram handen eller gör en oförsiktig rörelse (är fortfarande inte riktigt säker på handen).

Så nog är de mindre hundraserna lika farliga som de större.

Men vilken är då den farligaste hunden? Ja, den absolut farligaste borde vara, eller rättare sagt, ÄR, en pitbull med chihuahuatemperament!

Visst, det finns nog ingen sådan hundras än, men med tanke på hur många konstiga korsningar som det finns, samt genmanipulationer och en massa andra galenskaper så kommer säkert det också.

Och om så sker så kommer garanterat både vanliga pitbulls, rotweilers, dobermans och andra kamphundar att få lämna över titeln som kamphund ganska omgående.

Om jag får välja så väljer jag garanterat att bli ihjälbiten av en vanlig pitbull, än av en monsterhund som får hunden i rysaren "Cujo" att framstå som rena bebisen, och troligen också har fått något preparat i sig som gör att den växer explosionsartat.

Allt för att få fram en ny och "väluppfostrad" hundras, eller hur?

Huruvida ordet väluppfostrad har med rent bärsärkabeteende att göra låter jag däremot vara osagt.

När vi ändå är inne på större hundar så kan jag nämna varghundar också, de har ett bett som heter duga och kan också vara farliga.

Det är likadant med schäfrar, själv har jag stor respekt för sådana. Fast jag tycker att man ska ha respekt för hundar över huvudtaget, jag är dock inte hundrädd om det nu är någon som tror det.

Däremot finns det större anledning att vara rädd för hundägare som "uppfostrar" sin hundar till att hugga och attackera allt som över huvudtaget rör sig, om det så bara är ett grässtrå som vajar i vinden.

Den sortens hundägare borde med all rätt fråntas rätten att äga ett djur över huvudtaget, även om det så bara är frågan om en vandrande pinne!

EU hör inte hemma på planeten Jorden

Idag så hade Sverigedemokraterna sin valupptakt inför EU-valet.

Följande artikel stod nämligen om detta på SVT:s text-tv:

SD: Turkiet viktigast inför EU-valet

Turkiet och invandringen är de viktigaste frågorna för Sverigedemokraterna inför valet till EU-parlamentet. Det stod klart när partiet hade sin valupptakt idag.

Turkiet hör inte på något sätt hemma i EU, menar SD, som kopplar frågan till invandringen och pekar bl a på 70 miljoner turkar med fri rörlighet till Sverige.

I opinionsmätningarna till EU-valet får SD mindre än 4 procent. Det hänger ihop med att partiet är emot EU som företeelse, enligt partiledaren Jimmie Åkesson.

Ja, här kan man lugnt säga att Sverigedemokraterna sätter saker och ting på sin absoluta spjutspets när det gäller Turkiet.

Men partiet har ju helt rätt. Turkiet hör verkligen inte hemma i EU, bl a på grund utav det som SD pekar på.

Men det finns också en annan, och mer betydligt allvarligare orsak, till att Turkiet inte har någon som helst rätt att vara med i EU, även om att det här med att så många som 70 miljoner människor med turkisk härkomst har fri rörlighet i Sverige är allvarligt nog.

Vad är det som allvarligare än detta då?

Jo, att Turkiet i början på 1900-talet bedrev folkmord på assyrier och armenier.
Nu minns jag inte riktigt hur många utav dessa båda folkslag det var som mördades, men det rörde sig om enorma mängder.

Ni som vill veta mer om detta folkmord kan söka på det på Google, jag har själv läst om det i olika dagstidningar och annan svensk media, bl a har det stått om det på SVT text-tv.

Detta folkmord är känt över hela världen och nästan alla länder har fördömt Turkiet för det här.

Det enda land som säger att Turkiet inte har begått detta brott är Turkiet självt.

Men nu undrar kanske någon varför då Tyskland är medlem i EU, med tanke på vad som skedde under andra världskriget?

Mycket enkelt, skillnaden är att Tyskland har erkänt det som landet var ansvarigt för, villket Turkiet inte har gjort.

Nej, istället påstår Turkiet att det är frågan om hetspropaganda och annat emot landet.

Förra året så anklagade förresten Turkiet Sverige för att bedriva folkmord på sitt lands urbefolkning, alltså samerna.

Att denna anklagelse kommer ifrån ett land som har bedrivit folkmord på två olika sorters folkslag är alltså fullständigt absurt, men å andra sidan är jag ändå inte särskilt förvånad med tanke på vad Turkiet är för sorts land.

Men åter tillbaka till det här med Sverigedemokraternas valupptakt.

Jimmie Åkesson sade ju att partiet är emot EU som företeelse. Men detta är inte så konstigt.

Varför inte det då?

Ja, EU hör ju inte hemma i världen över huvudtaget.

Resten får ni räkna ut själva.

lördag 2 maj 2009

Introduktion, samt målsättningen och syftet med denna blogg

Jaha, nu när bloggen igen fungerar som den ska så har det blivit dags att skriva ett nytt inlägg.

Ni som redan har börjat följa min blogg (tror dock inte att det är så många än, eftersom jag startade den i torsdags natt) har säkert läst att jag ska skriva ett inlägg där jag bl a tar upp syftet och målsättningen med den.

Och det inlägget kommer nu!

Det är ju så här att jag har flera andra bloggar också, bl a en på http://www.metrobloggen.se/Karpstryparn och en på http://www.metrobloggen.se/djurbloggen .

En av orsakerna till att jag startade denna blogg, alltså Karpstryparn II, är att yttrandefriheten och åsiktsfriheten är större här än på metrobloggen.se.

Enligt Blogger så är en utav de saker i deras policy bl a att uppmuntra yttrandefriheten.

Detta är naturligtvis jättebra, eftersom detta bevisar att Blogger ser till de demokratiska rättigheterna i vilka åsiktsfriheten och yttrandefriheten prioriteras.

Visst, naturligtvis får man ju inte skriva precis vad som helst på blogspot.com, men om man jämför med metrobloggen.se så kan man lugnt säga att det är himlaskillnader mellan dessa båda sidor när det gäller yttrandefrihet och åsiktsfrihet.

Blogspot.com förenar nämligen http://www.wordpress.com/ och http://www.blogg.se/ när det gäller dessa båda saker.

Dessutom kan vem som helst kommentera någons inlägg på blogspot.com, medan man däremot måste vara inloggad på wordpress.com för att kunna kommentera.

Jag har förresten också en blogg på http://www.karpstryparn.wordpress.com/ där jag skriver om saker som jag aldrig skulle kunna skriva om på metrobloggen.se, t ex invandringsproblemen och det mångkulturella samhällets nackdelar.

Dessutom finns det företag som driver wordpress.com i USA, vilket innebär att det är amerikanska lagar som gäller på wordpress.com.

Detta betyder alltså att man kan skriva nästan i princip vad som helst om man har en blogg på wordpress.com, utan att riskera att bli anmäld för någonting.

Men nu åter till det som har med bloggen Karpstryparn II att göra.

Vad är då målsättningen och syftet med denna blogg?

Ja, om vi börjar med själva syftet så är det bl a att den här bloggen ska gå hand i hand med moderbloggen.

Detta innebär att den kommer att ta upp ungefär samma sorts ämnen som moderbloggen tar upp, även om det ibland kan finnas vissa skillnader.

Karpstryparn II är ju systerbloggen till Karpstryparn på metrobloggen.se.

Och precis som på Karpstryparn så kommer det mest att handla om allvarliga ämnen, t ex olika sorters samhällsproblem, men som skrivs med en sarkastisk underton i underbotten.

Likväl kommer jag även att vara gravallvarlig i många av inläggen, vissa kommer alltså inte att vara sarkastiskt skrivna.

I ett utav mina närmaste inlägg så kommer jag att skriva om t ex så kallade "kamphundar", alltså t ex pitbulls och andra hundar som går under denna benämning.

Och det inlägget kommer inte att ha en sarkastisk underton.

Som ni märker så har jag också ifrån denna blogg länkat till moderbloggen, på samma sätt som jag ifrån moderbloggen har länkat till den här bloggen.

Men om det på grund utav detta nu är någon som tror att dessa båda bloggar kommer att kopiera varandras inlägg så tar den eller de personerna helt fel. Däremot kommer som sagt bloggarna att ta upp ungefär samma sorts ämnen, men var och en kommer att göra det på sitt håll.

Jag har även länkat till djurbloggen Karpstryparns djurblogg, och till en blogg som heter Ultima Thule Special.

Den förstnämnda handlar enbart om djur och natur, medans den sistnämnda handlar om saker och ting som har med vikingarockbandet Ultima Thule att göra.

Jag och en bekant driver Ultima Thule-bloggen, och adressen till den är http://www.metrobloggen.se/ultimathulespecial .

Varför då länka till en massa bloggar som jag själv driver?

Jo, ett utav syftena är att dessa bloggar ska fungera som ett sorts nätverk.

Men varför är då inte den på http://www.karpstryparn.wordpress.com/ med i nätverket?

Ja, det kan man ju fråga sig.

Svaret på den frågan är dock att den bloggen klarar sig så pass bra själv att den inte behöver vara med i nätverket, i alla fall inte än.

Kanske kommer jag heller inte att lägga in den i nätverket, men om jag skulle göra det så får det i så fall bli en senare fråga.

Det är också tänkt att Karpstryparn II ska fungera som en debattblogg, man ska alltså kunna debattera med varandra i kommentarsfälten till inläggen om man så vill.

Det är alltså fritt fram för ni som läser min blogg att både kommentera inläggen och att låta debatten eller diskussionen spåra ur, det sistnämnda betyder helt enkelt att debatten eller diskussionen kan hamna längre och längre ifrån saker och ting som har med själva inläggena att göra.

Ni ska alltså kunna göra saker som det inte går att göra på metrobloggen.se, för om man där allt för mycket diskuterar saker som inte har med inläggen som man kommenterar att göra så kan man bli avstängd ifrån sidan, i alla fall om man själv har en blogg där.

Sist men inte minst så har vi då slutligen kommit fram till själva målsättningen med denna blogg.

Vad är det då?

Ja, målsättningen är att Karpstryparn II ska bli lika framgångsrik och omtalad, eller helst ännu mera, som Karpstryparn på metrobloggen.se är.

Fast då kan man lugnt snacka om att jag har en sjuhelsikes utmaning framför mig.

Den bloggen har nämligen funntis sedan i slutet av september 2007, om man bortser ifrån en veckas avbrott i februari 2008.

Under hela dess existens så har det stormat ganska mycket kring den, bl a på grund utav att jag i den ofta sätter saker och ting på sin spets.

Detta har inte varit så populärt alla gånger, t ex har jag fått c:a 30 inlägg borttagna, ibland utan att jag har fått reda på att de har blivit borttagna.

Jag har också fått en del anmälningar på mig på grund utav att jag, enligt Metrobloggen, har skrivit saker i inläggen som påstås ha brutit emot Metrobloggens användaravtal.

Men i ungefär hälften av fallen så har det inte varit frågan om några avtalsbrott, jag har nämligen gjort flera grundliga researcher när det gäller detta. Istället har det varit frågan om att de som håller i metrobloggen.se inte vill få problem själva, och därför har de gjort det enkelt för sig.

Bättre fly än illa fäkta, heter det ju.

Som sagt, det har stormat om den bloggen på grund utav olika orsaker.

Men oftast så har inte stormarna varit negativa, utan positiva.

Jag har nämligen fått både mail och kommentarer ifrån många som tycker att jag skriver bra, och att bloggen Karpstryparn fyller ett viktigt syfte med tanke på de ämnen som jag tar upp.

Ett utav många exempel på att den väcker uppmärksamhet är att under de senaste dagarna så har den på bloggportalen.se legat på 22:a plats över de mest länkade bloggarna på hela Bloggportalen.

Idag ligger den på 19:e plats över dessa.

Jag kan bara hoppas på att bloggen Karpstryparn II, alltså den här, kommer upp i samma klass som dess moderblogg, alltså Karpstryparn på metrobloggen.se.

Så man kan lugnt säga att jag har en minst sagt stor utmaning framför mig.

Eller vad tror ni själva?

Har ni några synpunkter eller undrar över någonting som står i detta inlägg så är det bara att kommentera.

Bra eller dåligt, skriv på bara.

Jag är "idel öga".

fredag 1 maj 2009

Vad är felet?

Jag skulle nu ha skrivit ett inlägg som handlar om målsättningen och syftet med denna blogg.

Men just nu går det inte, har uppstått ett fel.

Har försökt att ta kontakt med Google och rapportera detta, men det går inte.

Om någon vet vad felet kan vara och hur man bär sig åt för att få kontakt med Google och rapportera detta så kan ni nämna det i en kommentar till detta inlägg.

Fylla på....Bloggportalen?

Jaha, nu efter sisådär tre och en halv timme så är nu äntligen bloggen "Karpstryparn II" klar att användas.

Om inte timmen hade varit så sen så hade jag nu skrivit ett inlägg som heter "introduktion, målsättningen och syftet med denna blogg", men på grund utav att klockan har hunnit bli så pass mycket så får det vänta tills i morgon istället.

Fast jag kan nog tänka mig att om det nu skulle vara någon som ska till att läsa detta inlägg så blir nog personen en aning paff.

Men det tror väl fasen det, personen tänker kanske något i stil med följande:

"Det var som sjutton, någon har skapat en blogg här på blogspot.com mitt i Valborgsnatten!

Undrar just vad det är för ett jäkla stolpskott, det är ju för sjutton Valborg och då ska man inte sitta och blogga utan istället vara ute och festa.

Men va fasen, ska tamejsjutton kolla in bloggen."

Men vad får han eller hon läsa för någonting då?

Jo, inlägget handlar om att bloggaren ska gå och lägga sig!.

Haha, snacka om dålig bloggstart.

Men men, nog snackat, för nu ska jag alldeles strax gå och "knyta sängen".

Jo just det ja, såg ju även till ikväll att den här bloggen har blivit inlagd på bloggportalen.se också.

Det var ju tydligen också lite krångel på den sajten ikväll, vem vet, det kanske har någonting med Valborg att göra.

För det måste väl ändå finnas någon som sköter sajten även en natt som denna (om det nu finns någon som gör det över huvudtaget, jag skickade igår ett mail till Bloggportalen men har inte fått något svar än).

I så fall tog sig han eller hon säkert några järn under kvällen (några och några förresten, haha), för det verkar ju som om Bloggportalen har krånglat en del i natt.

Det är i alla fått vad jag har fått höra (eller rättare sagt se) ifrån en del personer som ikväll skulle lägga in sina bloggar där, jag hade också lite problem förut med den saken med resultat av att jag fick göra om hela proceduren.

Men men, nu är i alla fall det hela klart, bloggen är klar den också och det första inlägget är alldeles strax färdigskrivet.

Nej, nu ska jag gå och "knyta sängen".

I morgon är jag tillbaka med ett inlägg som bl a tar upp syftet och målsättningen med denna blogg.

Väl mött då.

Natti natti på er så länge.

Inlägget är färdigskrivet exakt.......................................................NU!!