In memorian: Sid Haig

I lördags den 21:a september dog en skådespelare som är mest känd för sin roll som Kapten Spaulding i skräckfilmen House of 1000 Corpses och dess båda uppföljare The Devil's Rejects och 3 from Hell.
Jag pratar naturligtvis om Sid Haig (här på bilden i rollen som Kapten Spaulding):

Vem minns t ex inte denna scen i House of 1000 Corpses?
Men han gjorde roller i andra filmer också, t ex i Emperor of The North från 1973 i vilken huvudrollerna spelades av Lee Marvin, Ernest Borgnine, och Keith Carradine.
Jag hade inte hört talas om Sid Haig innan House of 1000 Corpses, men samtidigt kan man ju inte veta allting heller.
Men även om han har varit med i flera filmer innan den så är han för evigt förknippad med rollen som Kapten Spaulding.
Sid Haig blev 80 år.
Vila i frid, Sid:

Relaterat:

Amerikanska Wikipedia om filmen House of 1000 Corpses

Amerikanska Wikipedia om filmen The Devil's Rejects

Amerikanska Wikipedia om filmen 3 from Hell

In memorian: Svante Grundberg

I söndags dog den populäre radio- och TV-profilen Svante Grundberg :

I och med hans död miste Sverige en av sina mest folkkära personer. Alla minns vi väl honom som den otursförföljde kanotisten i den första Göta Kanal-filmen, eller som en av de två programledarna i det populära TV-programmet Nattsudd som sändes i SVT på fredagskvällar från mitten på 80-talet till början på 90-talet.
Men han gjorde annat också, t ex körde han och Björn Wallde (som även var programledare för Nattsudd tillsammans med Svante Grundberg) ett radioprogram från början på 90-talet fram tills mitten på det ungefär på söndagskvällar som hette G & W. I det spelades det ganska blandad musik, mest gitarrbaserad sådan, och man hade också med gäster som t ex Lasse "Kurt Olsson" Brandeby, Johannes Brost, och Nisse Hellberg från det gamla skånska rockbandet Wilmer X.
När det gäller G & W så har jag en massa kassettband med det programmet som jag spelade in när det gick, mest en massa prat med Svante Grundberg och Björn Wallde men också med deras gäster och lite musik från det också.

Men just Nattsudd var en klar favorit, och det kommer det alltid att vara. Ja, nog var vi många som gillade Nattsudd, och programmet är still going strong (t ex finns det mängder med avsnitt av det på Youtube):

Men tyvärr har allting ett slut, och Svante Grundberg är saknad av många (inte minst Björn Wallde då som kände honom så länge).
Så tack för den tid du fanns, Svante, och tack för alla goda skratt som du gav så många.

Relaterat:

Nattsudd (1985)

The Non-History of Rock-n Roll - Rockens icke-historia (1990)

Nattsudd (1987)

Nattsudd - Veta Hut

Blev medborgarjournalisten Bechir Rabani mördad?

Under natten till fredag förra veckan så dog hastigt den kände medborgarjournalisten Bechir Rabani  (lite för hastigt till och med):

Visst, att folk dör sker ju då och då, men när någon dör i samband med att han innan dödsfallet ska släppa uppgifter om en viss politisk korrekt kändisjournalist som kanske till varje pris vill stoppa dessa från att komma ut, ja, då "osar" det lite för mycket för att dödsfallet inte skulle ha med släppandet att göra.
Men vem är den politiskt korrekta journalisten då? Jo, Robert Aschberg.
Rabani gjorde för inte så länge sedan ett hembesök hos honom i egenskap av medborgarjournalist.
Detta var dock inte populärt av Aschbergs fru, som inte bara vara väldigt otrevlig mot honom utan också hotade honom med orden "Det här kommer du att få stå för!".

Efter Rabanis död har det hållits minnesmanifestationer för honom på flera ställen i landet, t ex i Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Robert Aschberg har blivit anmäld av Johan på Granskning Sverige för misstänkt mord , Aftonbladet och Expressen fortsätter att sprida hat och smutskasta Bechir Rabani efter hans död (liksom Ted Ekeroth ), polisen vägrar utreda Bechir Rabanis död,
och Aftonbladets krönikör Lena Mellin ljuger sig blå (eller röd) i en "artikel" om Rabani innan hans lik ens har "kallnat".

Att smutskasta en person, i det här fallet då en invandrare som går emot "strömmen" och ställer olika sorters makthavare mot väggen i form av avslöjanden och annat liknande (vilket ju bevisar att Rabani var en äkta journalist), medan han levde räcker alltså inte. Istället fortsätter man håna, förnedra och smutskasta honom efter hans död.
Har de som gör sånt ingen skam i kroppen? Vad skulle de själva tycka om någon som står dem nära blev utsatt för sådant efter sin död? Nej, självklart skulle de tycka sådant vore för jävligt.
Men nu är det ju bara frågan om en död invandrare, och då är det ju okej.
Eller?

Men tillbaka till det här med varför Bechir Rabani har avlidit.
En del tror att han dog i en hjärtattack eller liknande, andra påstår att han hade varit sjuk en längre tid.
Mot det sistnämnda talar dock att han var fullt frisk och vid god fysisk spänst timmarna innan han dog.
Är man sjuk då? Svar nej. Däremot var han en person som var noga med sin hälsa på olika sätt, alltså kan hans död inte haft med något sådant att göra.
Så har vi det här med hjärtattacken då. Självklart kan man dö i en hjärtattack, inget snack om den saken.
Men en sådan kan framkallas av preparat av olika slag (det är nästan så jag skrev att "det finns ju lika många sådana preparat som det finns hjärtsjukdomar").
Och de mystiska omständigheterna kring hans död blir inte mindre mystiska av att han två veckor före sin död kontaktade Samhällsnytts reporter Egor Putilov och berättade att han hade fått en varning från en person inom SÄK (alltså Säkerhetspolisens gamla namn) om att han skulle vara försiktig och att han kartläggs. Rabani trodde att syftet var att "gräva fram skit" om honom.
Men så verkar inte ha varit fallet, man kan gräva fram skit utan att behöva kartlägga.
Vissa tror att den israeliska underrättelsetjänsten Mossad är inblandade i hans död.

En annan märklig sak är att Facebook raderade samtliga av Rabanis konton på Facebook bara några timmar innan hans död, samt även vissa svar från honom till andra i privata Facebookchattar.
Visste eller anade de som raderade alla dessa någonting om vad som väntade honom?
Eller visste de vad Rabani hade upptäckt och försökte dölja det genom dessa ageranden?

Jag vet inte vad jag ska tro om Bechir Rabanis död, utom en sak: Det är för mycket mystiska omständigheter kring den för att den ska ha varit naturlig.
Så ja, jag tror att han blev mördad, detta för att han hade kommit eller var på väg att komma något riktigt stort på spåren som någon eller några inte ville skulle komma fram. I så fall hade han all anledning till att vara rädd för sitt liv.
Men jag är inte så säker på att det gällde Robert Aschberg, istället kanske uppgifterna om honom som Rabani fick tag på ledde vidare till någonting mycket större.
Och vi i Sverige tror att vi lever i ett säkert land.
Pyttsan!

Relaterat:

 Därför är det viktigt att Bechir Rabanis död utreds

 Journalist who vowed to expose George Soros found dead

Was Swedish journalist Bechir Rabani murdered?

In memorian: Ian Wachtmeister

I lördags så förlorade Sverige sin förmodligen bäste politiker oavsett parti genom tiderna (jag återkommer till just det med politiker senare i blogginlägget) då denne person gick ur tiden, han var också en av svenskt samhällslivs mest färgstarka människor.
Jag talar naturligtvis om företagsledaren, greven, författaren och också politikern (som sagt) Ian Wachtmeister :

Han var mycket av det som dagens politiker i Sveriges riksdag saknar helt, t ex hade han respekt för de politiska motståndare som han debatterade med och nedlät sig aldrig till varesig personangrepp eller påhopp.
Han hade även karisma, ingav förtroende, hade utstrålning, var saklig, samt hade även humor. Just det sistnämnda är minst lika viktigt som de andra egenskaperna, med humor kommer man långt även om han ibland kanske körde lite väl mycket "drag under galoscherna".
Man minns ju t ex Ny Demokratis musikslogan där en av textraderna löd så här:

"Häng med, häng med,
nu hänger ni med,
Här kommer vi, som hatar allt förmynderi

Häng med, häng med,
vi kämpar och slåss,
För vi har drag, här inunder vår galosch

Vi kör så det ryker med öppna spjäll,
vi ställer till med en jätteskräll"
osv

(undrar om det inte var något med "Elefanterna ska dansa efter vår melodi" på slutet också)

Visst, man kan tycka vad man vill om denna sång, men helt klart är att om samtliga partiledare för dagens riksdagpartier hade haft bara hälften av Ian Wachtmeisters humorpoänger, saklighet, respekt för sina politiska motståndare, osv, så skulle de lyckas mycket bättre.
Den enda som möjligtvis kommer nära hans egenskaper är SD:s partiledare Jimmie Åkesson, i övrigt är det totalt nattsvart.
För när såg man Stefan Löfven vara saklig och ha lite humor senast?
När hörde man Annie Lööf visa respekt för Jimmie Åkesson i en politisk debatt senast?
Och när hörde man en färgstark debatt mellan Jan Björklund, Gustav Fridolin, Jonas Sjöstedt och Ebba Busch Thor senast (förutom alla påhopp då)?
Svaret på dessa tre frågor är aldrig.
Detsamma gäller alla andra som representerar det borgeliga blocket och vänsterblocket, de kan heller aldrig föra en debatt som verkligen är en debatt.

Men åter tillbaka till Ian Wachtmeister.
Inte bara var han författare (t ex skrev han boken Ankdammen i vilken han drev med Sverige och den politik som fördes av hans många politiska motståndare), greve, m.m, han var också en av de ytterst få politiker i Sverige som någonsin haft ett riktigt jobb innan de blev politiker.
Så såg det ut under hans tid som partiledare för Ny Demokrati, och idag är det ännu värre.
För dagens politiker oavsett riksdagsparti har faktiskt aldrig haft ett riktigt jobb.
Till och med Fredrik Reinfeldt hade haft mer ett riktigt jobb än dessa, detta trots att han blev inskolad i politiken direkt och aldrig hade haft ett jobb innan dess han heller.
Och så har vi Miljöpartiets Gustav Fridolin då som enligt egen utsaga började "jobba" som politiker redan när han var 12 år, han kan ju definitivt inte ha haft ett riktigt jobb innan.

Nej, många har mycket att lära av Ian Wachtmeister, ty han var ett föredöme på många olika sätt.
Och det är han fortfarande.

Vila i frid, Ian Wachtmeister.

Relaterat:
Uffe Hansen: Ian Wachtmeister möter Ultima Thules jord

Kristdemokraternas förre partiledare om sin vän Ian Wachtmeister: "Han hade ett mycket gott hjärta"

Ian Wachtmeister är död

Jerry Lewis är död - nu finns hans humor även på himmelska höjder

"Den vägen ska vi alla en gång vandra" heter det ju angående döden, i söndags blev det också så för en av världens populäraste och mest kända komikers.

Jag syftar nu på Jerry Lewis , som även var sångare, skådespelare och regissör:

Han dog i sitt hem av hjärtfel, och även om han inte var någon människans förfader så är 91 år nu för tiden en aktningsvärd ålder.
För med tanke på all stress som vi i västvärlden dagligen dras med så är det inte många som blir över 80 år ens, istället dör alldeles för många när de bara är 50-60 år gamla.

Och det är verkligen inte rätt ålder att dö i, visst, det finns fler dödsorsaker än stress, men den är ändå den vanligaste. Vad som framkallar stress är dock olika från person till person, sjukdomar som är stressrelaterade är också väldigt vanliga.

Vad beträffar Jerry Lewis så är dödsorsaken nu fastställd, han dog av hjärtfel.

Jag såg inte sådär jättemycket av allt som han gjorde, detta eftersom jag tycker att han var ganska överreklamerad. Det var inte heller riktigt min typ av humor, även om jag tycker att en del av det som han gjorde var bra.

Men oavsett vad man tycker om honom går det inte att förneka att han var en stor humorstjärna.

De filmer som jag tycker är bäst och roligast med honom är "Höj inte bron - sänk floden" och "Doktor Jäkel och Mr Hyde".

Den sistnämnda innehåller väldigt många roliga saker, t ex det som den rektor på den skola som Doktor Jäkel jobbade på skrek till honom efter ytterligare en fullständigt misslyckad kemilektion med katastrofalt resultat:

"-Jäkel, folk gillar inte lärare som spränger ungarna i luften!!!"

Man kan faktiskt jämföra filmen med Dr Heckyl and Mr Hype (i vilken Oliver Reed spelade huvudrollen).

Men liksom Reed är nu Jerry Lewis också död, och han är saknad av många som t ex dessa .

Vila i frid, Jerry Lewis.

In memorian: Siewert Öholm

I morse dog den välkände och omtyckte TV-profilen Siewert Öholm , detta efter att en tid ha varit sjuk i levercancer. Vi är nog många som tycker att cancer är en hemsk sjukdom, har väl ens cancerceller börjat växa och därmed utvecklas så är det kört för då kommer man att dö.
Därför kan man ju undra varför alla människor helt naturligt har cancerceller i kroppen från den dag man föds, det måste ju finnas en anledning till det.
Vilken funktion har cancerceller i våra kroppar innan de börjar utvecklas? Det måste ju finnas någon, för annars hade de ju aldrig funnits. Men en sak är säker: Den funktionen, vilken den nu är, kan ju inte vara dödlig.
Men oavsett vilken den nu än är så är detta inget hyllningsinlägg till cancer, utan till Siewert Öholm.
Här är en av många bilder på honom, denna gång från Allas.se:

Ja, han var en stor man på många sätt, det är inte konstigt att han var så populär. T ex var han sig själv på många sätt även om han också då och då gjorde bort sig minst sagt, ett exempel på det sistnämnda har vi i ett avsnitt av debattprogrammet Svar Direkt vilket ni hittar här . Hur han gjorde bort sig där ska jag väl inte gå in på allt för mycket (det kan ju faktiskt finnas en del av er som vill se det), men kan väl i alla fall säga att han uttalade hårdrocksbandets W.A.S.P:s namn rätt fel.
På tal om det avsnittet förresten så pratades Anders Tengner och Siewert Öholm vid i Gomrron Sverige den 18:e mars 2015 om just det 30 år efter att avsnittet sändes, vilket ni hittar här .

Anders Tengner är, liksom många andra, självklart ledsen över att Öholm är död.

Ja, Siewert Öholm var både känd, uppskattad och även produktiv. Angående det sistnämnda så var han programledare för många program, inte bara för Svar Direkt utan också t ex Kvällsöppet och Nattcafe'.
Förlusten av honom är alltså stor, naturligtvis mest för hans familj, släkt och vänner.

Som avslutning på detta blogginlägg kan jag också nämna att jag själv har erfarenhet av cancer, t ex dog min gudfar av cancer i bukspottkörteln och när jag var liten jobbade min mamma på sjukhus där hon skötte om bl a cancersjuka patienter.
En gång skötte hon om en kvinna vars ansikte på grund av cancer hade frätts sönder, ansiktet var bara ett enda stort hål. När man tog av hennes bandage så fanns där nämligen ingenting, utan bara ett stort hål.
Efter att min mamma berättade detta drömde jag mardrömmar om det flera gånger även om jag var lite äldre när hon berättade det, det händer att jag fortfarande tänker på det ibland.

Och till sist: Vila i frid, Siewert Öholm.

Nelson Mandela var långt ifrån någon fridens man

I torsdags dog den rasistiska organisationen ANC:s representant nr 1, alltså Nelson Mandela, efter en längre tids sjukdom. Han blev 95 år, vilket ju är en aktningsvärd ålder.
Sedan han dog har det manglats ut "buhu-buhuuu"-historier över hela världen om hans överhöghet och hur mycket han betydde för de svartas frihet i Sydafrika, hyllningarna vet uppenbarligen inga gränser.
Det har också skapats en bild av honom som frihetskämpe rent allmänt.
Visst, ingen kan väl förneka att han var en stor hjälte för sitt folk. Men hur mycket sanningshalt ligger det egentligen i att han var en bra människa?
Han ledde ju faktiskt en organisation som propagerade för folkmord på vita människor och som var ännu mer oresonlig emot sina politiska motståndare än Sydafrikas regim under apartheidtiden var.
Ta t ex det faktum att hans efterträdare Jacob Zuma och en massa andra ANC-medlemmar propagerade för mord på vita sydafrikaner (alltså boer) i en låt där man öppet visade sina "demokratiska" sinneslag.
Många sydafrikaner är oavsett hudfärg klart missnöjda med vad ANC har åstadkommit, sedan organisationen kom till makten har korruptionen, det kriminella våldet och rättsosäkerheten brett ut sig.
Dessutom är Sydafrika förmodligen det land i världen som är ledande när det gäller hur många människor som dör i aids, någonting som den sittande regimen förnekar.
Istället heter det att "Det finns varken hiv eller aids i vårt land, därför behövs det ingen medicin till dessa båda sjukdomar".
Men vad Sydafrikas regim säger och vad de som dagligen jobbar på överfulla sjukhus av aids- och hiv-fall i landet säger är två helt vitt skilda saker, de som jobbar på sjukhusen har ju fakta på det hela.

Men åter tillbaka till Nelson Mandela.
Han misslyckades ganska rejält med att förankra sina ideal i det politiska systemet, hans faktiska gärning var inte så värst stabil när det kommer till kritan.
Däremot är det ANC:s och hans förtjänst att en ny enpartistat har utvecklats i Sydafrika, alltså är inte ANC så värst mycket till människorätts- och frihetsorganisation.
Istället är ANC en terroristorganisation av sällan skådat slag, Nelson Mandela själv var för övrigt med och planerade ett bombattentat mot en skolbuss med vita barn.
Detta var en av orsakerna till att han fängslades.
Den militanta grenen av ANC begick minst 30 terroristattentat som godkändes och delvis leddes av honom.
Han och hans organisation är skyldiga till ett folkmord som fortfarande håller på.
Det var år 1960 som ANC beslöt att övergå till väpnad kamp, den väpnade grenen Umkhonto we Sizwe (vilket betyder Nationens spjut) upprättades år 1961 av bl a honom själv.
1962 arresterades han och en massa andra ANC-ledare (däribland Walter Sisilu) och dömdes 1964 för terrorism till livstids fängelse på Robert Island.
Så småningom övergick ANC från gerillastrid till fullskalig terrorism, man ville helt enkelt "komma någon vart".
Det är med andra ord inte så konstigt att ANC var terroristklassat utav USA från 1964 fram till 1995.
Dessutom var Mandela även rasist som inte bara hatade vita människor, han hatade också andra svarta som inte tillhörde hans egen Xhosa-stam.

Men som om inte detta var nog så ansåg Nelson Mandela, enligt ett inslag som TV-kanalen Russia Today har publicerat, att det inte bara var män som det var rätt att döda, ånej, han tyckte också att det var rätt att mörda kvinnor och barn.
Dessutom sålde han enligt samma TV-inslag ut sitt land till den internationella valutafonden IMF, samt började sälja vapen till brutala regimer efter sitt maktövertagande.
Rent allmänt gjorde alltså Nelson Mandela Sydafrika till ett fattigt land, och tack vare honom är nu landet i en betydligt värre situation än det någonsin har varit tidigare.
Just en "snygg" frihets- och människorättskämpe det.

Relaterade länkar:

http://www.expressen.se/nyheter/nelson-mandela-ar-dod/ ,

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16939636.ab ,

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5576647 ,

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nytt-mandela-svep_8802786.svd?sidan=15 ,

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/mandela-begravs-nasta-sondag_8796786.svd ,

http://www.svt.se/nyheter/varlden/nelson-mandela-ar-dod ,

http://www.friatider.se/nelson-mandela-dod ,

https://www.nordfront.se/russia-today-nelson-mandela-var-en-mordare.smr ,

http://www.dn.se/nyheter/varlden/vm-arenan-racker-inte-till-nar-mandela-ska-hyllas/ ,

http://www.youtube.com/watch?v=6fzRSE_p1Ys&feature=player_embedded ,

http://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/12/06/terroristen-nelson-mandela-som-ville-utrota-alla-vita-ar-dod/ ,

http://www.nationell.nu/2013/12/06/terroristen-och-samhallsforstoraren-nelson-mandela/ ,

http://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/2013/12/07/avpixlat-raderade-artikel-som-kritiserade-nelson-mandela/ .

En av det nya årets första tragiska nyheter

Som vanligt så begicks det även under denna Nyårsafton våldtäkter och annat "trevligt" i den vidriga mångkulturens namn. Men det är inte sådant som årets första inlägg i denna blogg ska handla om, utan följande:
Igår stod det klart att den kände svenske skådespelaren Jarl Borsse'n nu har avlidit, detta i en ålder av 75 år. I och med detta så har Sverige minst en av sina, i mitt tycke, flitigaste skådespelare.
Japp, ni läste rätt, jag skriver flitigaste på grund av att han gjorde väldigt många mindre roller, eller hur man nu ska säga.
Vem minns inte t ex hans roll som kines i filmen "Jönssonligan dyker upp igen" från 1986?
Och går vi längre tillbaka i tiden så hittar vi honom som kyrkoherde som har drabbats av s k "stående problem", detta i en erotisk film vid namn "Den ståndaktige kyrkoherden" (i vilken han spelar huvudrollen) där byns kvinnor gör sitt bästa för att hjälpa honom med det.
Själv gillade jag honom bl a i rollen som sjörövaren Kapten Blod-Svente i filmen "Pippi Långstrump på de sju haven", men också naturligtvis i tv-serien "Gäster med gester". Min favorit i den sistnämnda är när han med kroppen försöker beskriva en porrskådis in action.
Även i många revyer medverkade han i.

Läs mer om Jarl Borsse'ns död på bl a följande:

http://www.dn.se/kultur-noje/jarl-borssen-dod ,

http://www.svd.se/kultur/jarl-borssen-ar-dod_7790692.svd

och

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.1186821-skadespelaren-jarl-borssen-ar-dod .

Angående vidrig mångkultur förresten, nämligen svenskfientlig sådan, så har vi här ett av det nya årets första bevis på sådant: http://www.friatider.se/fler-invandrare-ska-fa-bidrag-for-att-starta-foretag .

Och här har vi ett av det nya årets första invandringsbrott: http://www.exponerat.info/tre-domda-for-narkotikabrott-ingen-utvisas/ .