Men stämde detta verkligen? Var det så pass många deltagare?
Och hur var dagen rent allmänt under demonstrationen?
För att få reda på detta så tog jag kontakt med en av de många deltagare som var med på demonstrationen för en intervju.
Här följer intervjun med honom:
Hur var resan till Stockholm denna dag? Gick den bra?
-Tja, till att börja med så var jag tvungen att gå upp ganska tidigt, jag var på benen redan kl. 03.00 för att få ordning på allting. Jag hade en bra bit att åka, så det var lika bra att vara ute i god tid. Vi åkte dock inte iväg förrän runt kl.06.00, jag åkte tillsammans med ett gäng andra personer. Gänget som jag åkte med var uppdelat i två minibussar. Vi var framme prick kl.10.30, så man kan väl säga att resan gick bra.
Var detta din första demonstration, eller har du varit på liknande demonstrationer förut?
-Nej, det var min första demonstration någonsin så det var ju viktigt att vara där i god tid, själva demonstrationen började kl.11.00.
Det märktes dock att stockholmare inte kan ploga vägar något vidare, det var nämligen inte sådär jätteplogat precis, haha. Men i övrigt var väglaget bra.
Hur var det på samlingsplatsen, tycker du? Hände det något spännande?
-Ja, det kan man lugnt säga att det gjorde, i alla fall för min del. Jag fick nämligen äran att skaka hand med den kvinna som var Sveriges första kvinnliga partiledare, alltså Vera Oredsson. Hon var ju också en av talarna på demonstrationen, så i och med det så kändes det ju lite extra om man säger så.
Det var förresten ganska många kvinnor där, både äldre och yngre, så det var ju lite kul det (normalt sett är det ju oftast bara män, inte särskilt jämställt alltså, haha).
Medias försök att framställa oss som "arga unga män" lyckades alltså inte särskilt bra. Åldern på deltagarna var också ganska blandad, allt från 15 år till nästan 90 år.
Ingen polis var heller på samlingsplatsen, utan vi kunde ostört bege oss mot tunnelbanan.
Uppstod det några oroligheter på väg till samlingsplatsen?
-Nej, inga alls faktiskt, det var helt lugnt. Det enda som hände var väl att en invandrare diskuterade med en medlem i NMR, men i övrigt hände ingenting. Däremot kom polisen först när vi hade kommit ner i tunnelbanan, slagord fick vi öva in också. Vid startplatsen började det förresten komma mer folk.
Hur många var det vid startplatsen då?
-Det vet jag inte riktigt, men aktivisterna fick order om att ställa sig längst fram och sedan skulle sköldbärarna ta plats. Och själva ledet skulle vara tre personer brett.
Vad sades det för någonting i megafonerna då? Kan du ge några exempel?
-Det var väldigt svårt att höra vad som sades, det var inte bara jag som tyckte det utan vi var många som tyckte det. De två personer som höll i megafonerna missade varandra lite grann, och vi ropade inte riktigt i kör. Men det var den första demonstrationen jag har varit på, så det blir väl bättre nästa gång.
Vädret kan man däremot inte klaga på, solen sken som bara attan.
Vad hände sedan då?
-Ja, sedan kom våldsvänstern och började med sina ganska uttjatade slagramsor (synd att de aldrig kan ha varesig någon variation eller fantasi), vi svarade tillbaka med att skrika "Nordisk revolution utan pardon". Det fick dem tysta någon minut. Marschen var förresten ganska kort, tycker jag, det tog inte lång tid innan vi var framme vid den mötesplats där alla talen skulle hållas. Där bjöd NMR på kaffe, men sedan kom våldsvänstern och ställde till med kaos. Alla rusade mot en trång gata, tyvärr hade inte polis någon vidare bevakning där. Men det gick bra ändå, våldsvänstern hade tur eftersom de bara vara 200 stycken mot oss 600 personer. 300 stycken av oss gjorde förresten en tjurrusning mot dem. Och knallskott ekade ju som vanligt mot polisen, inte från våran sida naturligtvis. Vilka som stod för knallskotten kan du nog räkna ut. Ropen "Haha antifa" ekade också mellan husen.
Därefter genomfördes talen.
Vad tyckte du om talen?
-Jag har svårt att sammanfatta dem, många av dem som talade kände jag inte till sedan tidigare. Men Vera Oredsson höll ett både bra och gripande tal.
Även Pär Öberg höll ett mycket bra tal, och med sin starka röst som mer eller mindre ekade mellan husen hördes det tydligt vad han sade.
En äldre herre som var kommunist fram tills 80-talet men som på äldre dagar har blivit nationalist höll också ett bra tal, Jörgen Kromann heter han visst.
Även ledaren för NMR höll ett bra tal, dock var det i det väldigt mycket prat om att alla skulle gå med i NMR men han tryckte också hårt på att om vi inte står enade så vinner vi aldrig.
Och det har han ju rätt i.
Det är väl ungefär så jag kan sammanfatta talen.
Hur gick det när det hela var slut och ni skulle gå därifrån?
-Vi var tvungna att gå i grupp, eftersom några som hade gått därifrån tidigare hade blivit attackerade av våldsvänstern. Polisen var helt oförberedd på att det skulle uppstå bråk, och det är för mig helt ofattbart hur de kunde misslyckas så totalt med att hålla isär de två grupperingarna. T ex dök det från en liten trappa upp fullt med vänsterextremister och totalt tumult uppstod med både is- och snökastning.
Men polisen gav sig främst på oss, och batongslagen haglade. En kille som var med i den bil som jag åkte med i fick ena handen sönderbruten på grund av batongslag som han fick mottaga.
Sedan bröt nästa helvete lös vid Gamla stans tunnelbana då polisen återigen missade att säkra en plats.
En massa vänsterextremister stod där på lur, och när tumultet utbröt så ramlade en polis i gatan och skadade sig i fallet. En kille som stod längst fram fick en massa batongslag över sig, och pepparspray sprejades mot allt och alla.
Så våldsamheterna från våldsvänstern fortsatte alltså?
-Ja, inte bara från vänsterextremt håll. Polisen slog fullkomligt sönder och samman en kille som inte hade gjort ett skit, han slogs medvetslös och polisen satte handklovar på honom och grep honom, detta trots att han var medvetslös. Helt ofattbart, det var ju ingen av dem som brydde sig om om han var död eller levde. Polisen ska ju skydda folk.
Men sedan blev det lugnare, och vi kunde gå till vår bil.
Och din summering av dagen är?
-Sammanfattningsvis så var jag ganska nöjd med dagen, även om vi var stelfrusna allihop. För det var ganska kallt ute.
Och polisen gjorde ett dåligt jobb, medans NMR gjorde ett bra. Visst, det finns säkert mycket att bättra på också naturligtvis, men på det hela taget är jag nöjd.
Då får jag tacka för intervjun då.
-Tack själv, det var trevligt att medverka i en intervju i vilken ingenting av det man säger blir förvrängt.
Tackar tackar.
Samtliga tal från demonstrationen hittar ni här .
Här är en del bilder från demonstrationen:
Och här följer några relaterade länkar:
Polisen attackerade Motståndsrörelsens aktivister
Braksucce' i Stockholm
600 deltagare på Nordiska Motståndsrörelsens demonstration i Stockholm
Ett tiotal mötesstörare gripna för våldsamt upplopp
Ett 100-tal personer omhändertagna i samband med NMR-demonstration
Norsk journalist pepparsprayad av polis i samband med NMR:s demonstration i Stockholm
Veckans brott, säsong 13 - avsnitt 5 (de första 13 minuterna handlar om Nordiska Motståndsrörelsens demonstration i Stockholm i lördags) .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar